Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 Hellquist: Ortnamn på -inge.
Prof. St. och jag äro sålunda i d essa p u n k ter väsentligen
en se — något som för öfrigt ej alltid framgår af prof. St:s fram-
ställning.
Men äfven om ytterligare ett antal inge-namn utsöndrades
från "släktnamnen” och öfverfördes till den af mig i kap. II (och
III) behandlade gruppen *), kan jag inte inse, att vi därigenom på
ett tillfredsställande sätt tolkat d et öfv erv ä g a n d e fle r ta le t af
åtminstone de svenska inge-namnen.
Från detta medgifvande — att en d el af inge-namnen utgått
från icke-personnamn, med eller utan förmedling af släktnamn —
till den uppfattning, som prof. Steenstrup, om också inte i ett
alldeles bestämdt uttalande, sökt göra gällande, att de a lle sa m -
man ha ett sådant ursprung, är nämligen för visso ett stort steg.
Och det vore min afsikt med denna uppsats att visa, hur i hög
grad betänkligt ett dylikt antagande i själfva verket är.
Man har nu visserligen svårt att tro, att en språkm an och
allra minst en etymolog, som äger någon öfversikt öfver de rent
språkliga förklaringsmöjligheter, hvilka här erbjuda sig, skulle
kunna godtaga denna uppfattning.
Men prof. Steenstrups auktoritet äfven på detta område är
ju med all rätt så betydande, att det lätt kunde hända en och
annan, som inte sysslat med ortnamnsforskningens rent språkliga
sida, att han åtminstone kände sig villrådig inför detta nya tolk-
ningsförslag.
På denna grund har jag ansett mig böra framhålla ett och
annat, som enligt min uppfattning gör det oantagligt, äfven med
risk att upptaga tidskriftens utrymme med sådant, som många af
dess läsare förut känna.
Jag skulle då först vilja tillråda någon etymolog af facket
att pröfva sina krafter på ett försök att för åtminstone ett antal
af de inge-namn, som jag framställt såsom innehållande släktnamn,
uppspåra appellativer, som r im lig tv is kunna antagas ha legat
till grund för dessa ortnamn och helst beteckna något för trakten
utmärkande naturförhållande.
Låtom oss försöka med t. ex. fsv. Äklunge, gotl. Anninge,
fsv. Binhlinge, Brcellinge, Byrringe, Bcettinge, nsv. Faskunge, fsv.
Frceninge, nsv. Fänninge, fsv. Gillinge, Gladdunge, Gnidhlinge,
Huddunge, Hyppinge, Hytringe, Hædhinge, Inunge, Kallunge, Kvat-
tunge, Kyninge, Kcedhinge, Lillinge, Lippinge, Mæminge, Pœplinge,
RœUinge, nsv. SicJcinge, fsv. Snyttringe, Sprellinge, Thadhunge,
Vrankunge, Vœskinge, Ællinge, Æssunga.
Säkerligen skulle ej den positiva behållningen af en dylik
undersökning blifva synnerligen riklig.
*) Särskildt misstänkta äro naturligtvis, såsom både prof. St. och jag
framhållit, namn på mindre gårdar, utflyttningar o. d., däribland särskildt
flera blott från nsv. tid uppvisade namn af dem, som jag behandlat s. 187
—194.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
