Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 Hellquist: Ortnamn pà -inge.
Och huru skulle för öfrigt i så fall det regelbundet uppträdande
a-et förklaras? Om någon skulle vilja antaga, att naturnamn in-
ginge i sådana bildningar som Kununga-, Sweninga- o. s. v., måste
han ju på något sätt underrätta oss om, hvarför här icke den sin-
gulära genitivändelsen förekommer.
Den som påstår, att intet inge-namn innehåller personnamn,
synes mig böra bemöta de förklaringar ur sådana, som lemnats,
genom att försök a p restera andra h ä rle d n in g a r af åtminstone
ett något större antal af dessa namn. De namn prof. St. tolkat
som naturnamn äro i regel sådana, om hvilkas sv en sk a m o tsv a -
r ig h e te r ja g u tta la t a lld e le s sam m a m en in g som han.
I D. St. s. 33 utväljer prof. St. af de namn, som här kun-
nat tjäna som illustrationer till mitt antagande, skå. Glimminge,
fsv. (fda.) *Glceminge, hvilket jag antager innehålla en person-
namnsstam Glâm 1. Glem, och anmärker samtidigt, att denna per-
sonnamnsstam annars ej är belagd.
Men det bör framhållas att ju st d e tta fa ll har jag försett
m ed fr å g e te ck e n , och det är för öfrigt ett af de ytterst få, där
jag inte har någon känd inländsk eller utländsk personnamnsstam
att utgå från.
I St. B. s. 88 refererar prof. St. sju af mina tolkningar af
skånska och halländska namn; och han anser dem — delvis med
skäl — för osäkra. Men med hvilka egna härledningar söker min
ärade motpart slå mina till marken? Hvar ha vi de grundord,
som här skulle kunna ersätta de personnamnsstammar jag anfört?
Den som vid förklaringen af de nordiska eller åtminstone de
svenska m^e-namnen bortser från personnamnen, har beröfvat sig
möjlighet att etymologiskt belysa en mycket stor del af denna
namngrupp.
Ett fall, som synes mig särskildt beviskraftigt för min teori,
är, såsom jag s. 46 framhållit, förekomsten af ortnamnet Haninge
i Hanekinds härad, Ög. Fsv. Hanakind kan svårligen tolkas an-
nat än som ’Hanes släkt’ : kind är identiskt med lat. gens och Hana
genitivus af det fsv. personnamnet Hani. På samma sätt synes
fsv. Bankakind innehålla personnamnet Banke o. s. v. Möjligen
utgår också1) namnet på Hänninge by i Hanebo o. Skogs s:nar
Häls. från ett fsv. Hæninge, som i sin tur bör sammanhållas med
namnet på den socken, där byn är belägen, fsv. Hanabo.
För att nu återgå till det östgötska Haninge tycks det ligga
mycket nära till hands att tolka detta, fht. *Hanunga, som lik-
betydande med namnet å det härad, fsv. Hanakind, där gården är
belägen.
Mera i förbigående erinrar jag därom, att prof. St. (St. B.
s. 91) synes anse det i sin mån tala något mot min personnamns-
teori, att, såsom jag visat upp i mitt arbete om de svenska sjö-
*) Ortn. på -inge s. 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
