Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 Kellquist: Ortnamn pä -inge.
Om man jämför dessa förmenta ”naturnamn” med t. ex. de,
såsom också prof. St. påpekar, i allmänhet etymologiskt genom-
skinliga, men likaledes urgamla namnen på by, måste man medge,
att skillnaden är högst väsentlig, och redan däraf blir det anta-
gandet skäligen misstänkt, att sa m tlig a m^e-namnen skulle be-
teckna naturförhållanden 1. dyl.
Yi erinra om sådana éy-namn som Alby, Almby, Askéby,
Aspby, Bergby, Bäckaby, Dalby, Edby, Ekeby, Enby, Forsby, Furu-
by, Granby, Hagby, Hammarby, Hedby, Hässleby, Högby, Hökeby,
Ljungby, Lundby, Mossby, Myrby, Näsby, Sandby, Skogby, Solby,
Stenby, Strandby, Säby, Tranby{n), Törneby, Vadby, Åby, Åkerby,
Åsby, Ängby, Öjaby, Örby eller om den grupp, som betecknar före-
mål, som frambragts af människor: Broby, Brunnby, Grindby, Hu-
saby, Kvarnby, Mjölby (Mölnoby, af molna ’kvarn’), Baby, Skälby,
Spångby eller om med adjektivstammar (o. d.) sammansatta t. ex.
Fornby, Gammelby, Lilleby, Mellby, Myckelby, Norrby, Nyby, Of-
vanby, Rundby, Skamby (af skamber ’kort’), Storby, Sörby, Väs{t)by,
Ös(t)by. Se äfven förf. Ark. 24: 83 f.
I belysningen af vår kännedom om kortnamnens bildning
förefalla däremot icke längre dessa i inge-namnen uppträdande be-
synnerliga ordstammar så märkliga.
Yi kunna då förklara dessa många geminator, hvilkas upp-
trädande just i denna ortnamnstyp icke får betraktas som en
slump: B ættinge, Gladdunge, Hyppinge, Lippinge, Sikkinge, Æssunga
o. s. v. ställa sig vid sidan af släktnamn sådana som Ribbing och
Tubbung.
De icke sällsynta namnen på -linge kunna jämföras med släkt-
namn såsom fda. Knytlingar, hvilka som bekant ytterst utgå från
smeknamn på -l, got. -ila; de på -ninge med släktnamn på -ning,
t. ex. ags. Gumeningas, fty. Ermening; de många på -s-ung och
-s-ing ha ytterst utgått från smeknamn på -se såsom fsv. Bize,
Bærse, Gamse, Karse; de på -k-linge, -k-unge, -k-inge från dimi-
nutiver på -ke såsom fsv. Brunke, isl. Sveinke o. s. v. och släkt-
namn sådana som fris. Ghereking, Hippeking, Rabbeking; de på
-t-inge, -t-unge från smeknamn på -te såsom Svänte, ä. nsv. Kalte
m. fl.
Och ett ännu starkare stöd för min teori ser jag i sådana
namn som Mæminge, Pæplinge, Thadhunge och Tutlunge, där man
har all anledning att förmoda personnamn, som leda sitt ursprung
från barnspråket, i hvilket som bekant labialer och dentaler spela
en framträdande roll. Jfr fsv. Nanne, *Thate i Thatastadha,
*Dædhe i Dædhesiø o. s. v., hvarom närmare förf. i Ark. f. nord.
fil. 21: 134 f. Det skulle verkligen vara af stort intresse att se
de naturbeteckningar, från hvilka dylika ortnamn kunna leda sitt
ursprung.
Man kan ej häremot invända, att dylika kortnamn skulle
vara alltför unga till sin uppkomst för att de säkerligen mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
