Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 v. Sydow: Anmälan.
den enligt fackmäns omdöme på ett förträffligt sätt återger origi-
nalets innehåll och framställning (med åtskilliga uteslutningar, i
det av originalets omkr. 2300 vers knappt halva antalet medtagits),
söker den även ge en föreställning om dess rytm sådan den ter
sig, då dikten ej sjunges utan läses. D et blir därför ej samma
något tröttande enformighet som i de äldre översättningarna med
deras fyrfotade trokeiska versmått, men kanske också intrycket
blir något mindre genuint.
Den andra delen är så mycket märkligare, i det författaren
här skildrar den finska folksångens yttre och inre historia. Fram-
ställningen är visserligen, såsom i bokens förord framhålles, ej
byggd på egna undersökningar utan huvudsakligen på finska veten-
mäns — framför andra Kaarle Krohns — forskningar på området.
Men fastän arbetet sålunda är ett andra-hands-verk är det dock
av stort värde, då dels första-hands-arbetena mestadels äro skrivna
på finska och därför så gott som otillgängliga för icke-finnar, dels
något sammanfattande arbete förut alldeles saknats, så att man
t. o. m. översatt föreliggande verk till finskan.
Man får här först en redogörelse för hur den finska folk-
sången — och därmed den finska nationalitetskänslan — från att
ha fört ett liv i det fördolda så småningom väckt alltmera intresse
bland de bildade, tills slutligen det stora genombrottet sker genom
Lönnrot, vars liv och verksamhet mera utförligt behandlas. Sedan
folksången genom flera samlare, och främst bland dem Lönnrot
själv, inhöstats, har denne på ett fint och snillrikt sätt danat den
tryckta Kalevala, ett verk, vars betydelse för den finska nationa-
liteten ej kan nog högt uppskattas. Finska nationen hade fått
sitt folkepos — ty så kan Kalevala med en viss rätt benämnas.
Ett sådant verk måste av vetenskapen uppmärksammas. Jag
tänker mindre på den omständigheten, att Kalevala ju kan anses
ge ett praktiskt exempel på den s. k. Lieder-teorien, fastän en
jämförelse mellan Kalevala och de andra stora folkeposen snarare
minskar än ökar denna teoris prestige. Av mera intresse är själva
innehållet, som genast fick tjäna som utgångspunkt för spekula-
tioner i finsk mytologi. D et arbete som gjorts på det området
var dock bortkastat, så länge man blott använde den tryckta Ka-
levala som källa. Då denna är en hoparbetning av ursprungligen
ej sammanhörande sånger, så kan den naturligtvis ej tjäna som
utgångspunkt för ett vetenskapligt mytologiskt studium.
Så mycket intressantare äro emellertid Kalevalas källor, de
ursprungliga sånguppteckningarna. Tack vare det ytterst rika,
omsorgsfullt insamlade variantmaterialet, har man kunnat följa en
sång från dess utgångspunkt på dess väg från socken till socken,
ja i många fall från by till by. I stora drag, kan sångernas vand-
ring sägas ha varit följande: I Estland har en rik diktning av
övervägande lyrisk karaktär uppstått. Därifrån har den småning-
om förts från by till by över till Ingermanland och vidare till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
