Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. B. Larsen: Anmälan. 381
längs Ladogas strand boende karelerna. Men i det finska Ka-
relen mötte den söderifrån kommande sångströmmen en annan
från Västfinland, bestående av legender, legendvisor, ballader och
trollsånger, som övertagits från svenskarna och sedan vidare ut-
vecklats. Här blandas de båda diktningarna. Lyriken står ej så
högt som i Estland, men dess rikare utvecklas den episka och ma-
giska sången. Sin höjdpunkt når den episka sången dock ej på
den finska sidan utan i Dvina län i ryska Karelen. Där ha de
särskilda sångerna svällt ut till större omfång och dessutom förts
samman till längre diktcyklar, vilka i själva verket kunna anses
som goda förarbeten till den tryckta Kalevala.
Detta är den typiska utvecklingsgången för Kalevalasångema,
ehuru exempel naturligtvis ej saknas på sånger, som vandrat i an-
dra riktningar. En konkret föreställning om de olika sångernas
förhållande i detta hänseende får man i kapitlet "De enkelte San-
ges Historie” (s. 113—203), där Ohrt genomgår flertalet sångmo-
tiv och uppvisar deras utvecklingsgång och vandringar.
Det vetenskapliga resultatet av dessa undersökningar är ej
blott ett noggrannt fastställande av de finska folksångernas utveck-
ling och vandringar, utan når långt vidare. Den geografiska metod,
som utbildats för kalevalaforskningen, kan nämligen tillämpas på
all folkdiktsforskning, och är den enda, som för till påtagliga re-
sultat, om än dess tillämpning på sådana folkdiktsarter, som ej
likt den finska runosången äro bundna vid ett begränsat språk-
område, är vida svårare. Det är därför ej en tillfällighet att Finn-
land gått i spetsen även beträffande sagoforskningen.
Bokens sista avdelning ger en redogörelse för Kalevalas in-
flytande på nyare finsk diktning och konst, och slutligen en ka-
rakteristik av dess estniska efterbildning Kalewipoeg.
G. W. von Sydow.
Etymologisk ordbog over det norröne sprog på Shetland. A f
Jakob Jakobsen. l:ste hefte. Kobenhavn 1.908. 240 + IX sidor.
Det var i l:ste halvdel av niti-årene at dr. Jakobsen gjorde
sine store samlinger på Shetland. Han har al grund til at være
tilfreds med den betydning som denne samlerfærd og hans be-
handling av sine samlinger allerede har hat for videnskaben. Det
er blit benyttet i mange retninger; én ting er der som er let at
nævne som den mest bekjendte, den kan næsten få prædikatet
populæ r, nemlig de rike samlinger av Shetlandsfiskernes navne-
tabu, som dels har trukket opmærksamheten hen på sig ved sit
folkloristiske indhold, dels ved den temmelig tvingende anvisning
de gav til på andre kanter at söke sproghistoriske forklaringer ut
fra lignende overtroiske sedvaner.
a r k i v rom yommsir f i t .o t . o ö i x x v ï , x t wötjxt xxii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
