- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
107

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ordforskning i den äldre Eddan.
d y r .
Strofen 20 i Yolundarkvipa lyder:
Sat hann, ne hann svaf, avait
oc hann slo hamri,
vel gordi hann heldr
hvatt Níþaþi.
Drifo vngir tvçir
a d ý r siá
synir Niþaþar
i Sçvarstafþ.
Uttrycket adýr har uppfattats på olika sätt. Lüning läser á
dyr och menar, att dyr skulle betyda ’dörr’. Denna eller
väsentligen denna uppfattning har antagits av åtskilliga for-
skare. Så vilja Wisén i Hjeltesångerna i Sæmunds Edda s.
36, Bugge i Norræn Fornkvædi samt Detter-Heinzel läsa
á dyr; Hildebrand i sin Edda-upplaga och Hildebrand-Gering
á dyrr. Wisén anser meningen vara: ”de [gossarna] kommo
till dörren att se (nämligen Yölunds arbeten)”, och Bugge
anf. arb. s. 406 har samma åsikt: ”de ilede til døren (smid-
jens dør) for at sé (hvad der var indenfor)”.
Dessa sins emellan väsentligen överensstämmande upp-
fattningar kunna icke vara riktiga.
Cod. reg. har djjr med längdtecken. Ordet ”dörr” heter
i denna handskrift, såsom Bugge framhåller, dyrr (icke dyr).
För att här kunna översätta ”dörr” måste man således emen-
dera dyr till dyrr. Dessutom väntar man framför ”dörr” i
detta sammanhang alldeles icke prepositionen á (Cod. reg.
adýr), hvilket även Detter-Heinzel beaktat. De anse sig näm-
ligen behöva framhålla: ” dyr siå scheint hier so viel als
i dyr siá, durch die thür ins innere des hauses sehen” (Kom-
mentar s. 296).
Det är väl dessa omständigheter, som bestämt Sijmons
i Die lieder der Edda (1888) samt Finnur Jönsson i Edda-
ARKIY rÖ R NORDISK FII.OI.OGI XXVII, NT F Ö U D XXIII. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free