- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
112

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112 Kock: Ordforskning i Eddan.
framställes i Detters och Heinzels kommentar. Här anse för-
fattarna dock, att ga- i *gavag/ skall hava havt kollektiv
betydelse, och att gaglvipr skall hava betytt ”ein baum, d. i.
ein senkrechter balken mit mehreren.. . querhölzern zum
sitze der hühner bestimmt”. Med rätta akcepterar Gering
i sitt mindre glossar3 icke denna uppfattning. Mot densam-
ma tala på det bestämdaste två omständigheter: 1) I fall
gaglvipr skulle betyda ’hanebjälke’ eller ’bjälke med tvär-
trän’, så borde den föregående prepositionen hava varit á
(icke ?); jmf. att man nu säger ”sitta på (icke t) hanebjäl-
ken”. 2) Hela situationen i str. 41 är förlagd utomhus;
strofen börjar ju ”Sat þar á haugi oc sló hçrpo ... glaþr
Eggþér”. Men hanebjälken sitter ju inne i huset. Under
dessa förhållanden skulle hanen icke kunna sägas sitta över
Eggþér och gala {gól um Mrtuwi).
Jag fattar i gaglvipi på följande sätt.
Det parti av Yçluspà, som den i fråga varande strofen
tillhör, vill framkalla en mystiskt-fantastisk stämning. Då
strofen nu omtalar, att den glade Eggþér satt på högen och
slog sin harpa, och att den fager-röde hanen Fialarr satt och
gol över honom i gaglvipi, så väntar man snarast, att i gngl-
resp. i gaglvipi döljer sig namnet på någon ört eller något
träd, som ansågs hava särskilda krafter.
Första kompositionsleden gagl- är enligt min mening
identisk med ags. gagel m , gagelle gagüle gagolle f., som av
Bosworth-Toller översättes ”gale, sweet gale; myrica gale Lin.”
(på liknande sätt Sweet The Student’s dictionary of anglo-
saxon). Ordet finnes även i andra västgermanska språk.
Medelnederländskan har gagel med sammansättningarna ga-
gelbosck, gageleruut (Verwijs en Yerdam). Mnt. gagelkrüt.
Diefenbachs Glossarium latino-germanicum upptar såsom över-
sättning till myrtus gagel, gag<V>oem, gagelbauem. Alltjämt
finnes i nyhögtyskan gagel ’myrica gale’.
I Norden användes numera, så vitt jag kunnat finna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free