- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
124

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124 Kock: Ordforskning i Eddan.
sua sum ær i gulle oc silfe, diurum oc klæþum”. Fsv. pi.
invipir med samma betydelse som fsv. invipiur är formellt
identisk med det nyssnämnda isl., i pi. använda innvipr ’et
af de indvendige træer, der ligesom ribber tjene til at holde
et fartøi sammen, og hvorpaa dets ydre beklædning (af bord)
er fæstet’ (Fritzner2). Detta västnord. ord användes även i
sammansättningen innvipartré ’spant, et hvert sammenføiet
par af de indvendige ribber, hvortil skibssiderne ere tømrede’
(Hertzberg). Alltjämt lever innvid ’indholter i et fartøi’ kvar
i nynorskan.
Schlyters uppfattning av fsv. inviper (invipiur) i hans
ordbok är säkerligen i huvudsak riktig. Ordet innvipr (inn-
viper), sammansatt med inn och vipr ’träd, trä’, betecknar
egentligen ’inre trävirke’. I isländskan användes det därför
om spant i fartyg. I fornsvenskan antog pl. invipir och även
den nära besläktade pl. invipiur betydelsen av ’huset till-
höriga av trä förfärdigade föremål’, alltså ’husgeråd, bohag
av trä’. Sedan användes det om husgeråd och bohag över
huvud och, såsom vi sett, även om levande egendom (boskaps-
djur). Ordets betydelse hade alltså blivit i hög grad ut-
vidgad, och detta hade inträffat mycket tidigt, redan under
de fsv. landskapslagarnas period *).
Jag anser ivipi, iuidiur i Vçluspà str. 2 vara i formellt
avseende väsentligen samma ord som isl. fsv. pl. innvipir
och fsv. pl. invipiur.
Förhållandet är nämligen, att i åtskilliga fornnord. kom-
posita inn- och i- växla med hvarandra såsom första sam-
mansättningsleder. Så använder isländskan så väl ilendr som
*) I våra dagar förekommer i finländska bygdemål innved med bety-
delsen ’den närmast till hands varande veden’ enligt Vendells ordbok. Denna
användning styrker Schlyters i ordboken s. 325 uttalade förmodan, att inviS
i hs. H av biskop Brynjolvs stadga betyder ’från skogen införd ved och an-
dra trävaror’. Stället lyder: ^Af allu skal howodtiundæ giæra. vtan af bon-
dans mæþalklæþum. oc husfrunna mæj>alklæþum. korn. o ( = ok) hø oc inuid
oc al wildi hors”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free