- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
139

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Ordforskning i Eddan. 139
långt o i penultima och komma av skapa, men han anmär-
ker, att andra anse det höra till skopa. Härmed harmonie-
rar Gerings förklaring av ordet i hans Edda-översättning
’der nicht geschaffene?’
Som ett stöd för sistnämnda uppfattning kan anföras,
att, såsom andra forskare framhållit, samma lokalitet kallas
Úskaptr i Yglsungasaga (Magnus Olsens uppl. s. 43, 24).
Yplsungasagan är visserligen en relativt ung källa, men den
visar dock, att man redan under forntiden i Oskopnir inlagt
betydelsen ”den icke skapade”.
Emellertid är detta dock ett ytterst besynnerligt namn
på en holme, och det meddelas intet motiv till detta namn.
Det är naturligtvis detta som gjort, att Gering — och, så-
som det vill synas, även Bugge — blott med tvekan kunnat
antaga, att ordet har denna innebörd.
I fall en annan, ur formell synpunkt antaglig och i och
för sig sannolik etymologi kan givas, hvilken tillika harmo-
nierar med Edda-texten, så torde man vara fullt berättigad
antaga, att ordet redan under den senare forntiden blivit miss-
förstått och därför i Yçlsungasagan återgivits med Úskaptr.
Stroferna 14 och 15 meddela, att på den i fråga varande
holmen asarna (ésir) blandade blod med Surtr, och att där
alla gudar (god) leka (leika) med spjut. Ett sannolikt namn
på en dylik lokalitet skulle väl vara ”asarnas lekplats” eller dyl.
Jag förmodar därför, att Oskopnir ursprungligen hetat
*ós-skopnir, sammansatt med fos (oss) ’asagud’ och med en
avledning till skopa ’hoppa, tumla omkring’’). Som bekant
övergår det genom w-omljud på ä uppkomna p-ljudet vidare
till öj när det är nasalerat, t. ex. nom. sg. fem. *hänu > hgn
> isl. fsv. hön. Hit höra även isl. óss ’asagud’ (jämte (iss)
och det därmed sammansatta fsv. ösmunder egentl. ’guda-
*) Från simplex (oss) hade *Os-8kopnir omljud i första komp.-leden lik-
som isl. vprþsœtr, çrnfliôtr etc. (jämte varþsétr etc.); jmf. fsv. ösmunder
med omljud.
AKKIV KOK MORDISK FILOLOGI XXVII, NT F Ö U D X X III. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free