- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
261

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lidén: Fsv. lagord. 261
från saklig synpunkt, ingen visat, hvartill en ”bägare” eller
låt vara ett bägarliknande kärl skulle tjäna vid bifångst.
Till att förvara den — belt visst flytande — blandning
(bland), som skulle vara lockbete? Det vore synnerligen oprak-
tiskt. Eller skulle bisvärmen lockas att slå sig ned på ”bä-
garen” för att sedan fösas in i ”stocken”? Det vore lika
opraktiskt 1). — Schlyter antager, att bikar ’poculum, calix’
hoc loco skulle betyda ’vasculum’ (efter Loccenius) — en
mycket obestämd öfversättning — eller snarare ’bikupa, al-
veare’ (efter Loccenius och Yerelius). Likaså Noreen, anf. st.,
som tillskrifver bikar ’Becher’ betydelsen ’Bienenkorb’ (dock
med frågetecken) på det ifrågavarande stället i Östg.-lagen.
Men den högst underliga betydelseförändringen från ’bägare’
till ’bikupa’ återstår då att förklara.
Redan för längesedan 2) framlade jag ett par skäl för
att vårt bikar i själfva verket är en sammansättning af bi
’apis’ och neutr. kar ’kar, kärl’. Jag misstänkte icke då,
lika litet som Schlyter, att äldre, af honom refererade och
delvis följda interpretatörer måhända haft samma mening.
I archidiaconus Ragvald Ingemundsson’s latinska öfversätt-
ning af MELL, från slutet af 1400-talet, återges originalets
”ganger man mej> bland ok b ik a ri. . .” med ”. . . condu-
mentum [bland] ferens in quovis vase [icke ’bicario’ eller
likn.!] ad alliciendas apes”3). Loccenius Lex. juris sveo-goth.
af år 1651, s. v. bland och bijkar, öfversätter: ’vasculum
ad inescandas aliénas apes paratum . . . . alias skruff’, och
i upplagan af år 1674, s. 26: ”bijkar Bijstock, apiarium”;
likaså Yerelius Index (1691), s. 34: ”bijkar Apiarium, Al-
veus apum, Bijstok”. Det är visserligen icke bevisligt, men
ganska troligt, att de senare med sitt ”bijkar” förstått ett
*) Ihre’s förmodan (Gloss. Suiogoth. I: 160) om bägarens uppgift är
ännu orimligare.
a) I ett föredrag i febr. 1899 i Humanist. Vetensk.-Samf. i Uppsala.
3) Själfva citatet efter Schlyter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free