Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidén: Fsv. lagord. 263
är ett lån från nordtyskt språkområde. Rätt många termer
hörande till biskötseln äro af gammalt gemensamma for
nord. och västgerm. språk, såsom bistock, bisvärm m. fl. I
den mån dessa kunna förmodas vara lån på nordisk sida,
höra de i hvarje fall till ett uråldrigt lånordsskikt. Bisköt-
seln, hvarmed i mera aflägsna tider är att förstå ett plan-
mässigt tillgodogörande af vildbin, är, i motsats till träd-
gårdsskötsel, humleodling o. s. v., som inkommit ungefär sam-
tidigt med kristendomen, urgammal i norden och hade, såsom
redan Adam af Bremen intygar beträffande Sverge, tidigt
nått en hög ståndpunkt. Flere hithörande termer böra där-
för utan tvifvel anses som samgermanska.
Den nu förordade uppfattningen af lagarnes bikar kan
förefalla att stöta på en svårighet af grammatisk natur, näm-
ligen Östg.-lagens form bikare, med -e, icke -i. Enligt de i
denna lags dialekt gällande regler för växling af obetonadt
i och e 1) är formen bikare i sin ordning, om bikar är ett
enkelt ord; är det åter en sammansättning med kar (dat.
kari), skulle man vänta sig bikari. Men den afvikelse från
vokalbalansreglerna, som ett sammansatt bikare sålunda
företer, låter sig utan svårighet förklara genom inverkan af
(det regelrätta) -e i det omedelbart föregående blande, med
hvilket bikare var sammanokadt till ett häfdvunnet, logiskt
enhetligt uttryck 2). — Å andra sidan har bi-kar, fattadt som
sammansatt med kar, ett starkt stöd i formen bikari i MELL
(och ChrLL), hvilken form står i full öfverensstämmelse med
den där mycket konsekvent tillämpade vokalbalanslagen 3);
vore ordet icke sammansatt, skulle man nödvändigt vänta
bikare (jfr domare, nakare o. s. v. i samma lag), och för den
*) Se därom isynnerhet Olson Östgötalagens ljudlära, s. 79 ff“
.
s) Jfr därmed det fasta uttrycket *guþi ok kunungi” i MELL, ehuru
dat. af det senare ordet annars regelrätt heter kununge (Kock Stud. öfyer
fom sv. ljudl. II: 258). Jfr ock formen faper i skrifter med fullständig vokal-
balans, i st. f. faþir, genom inverkan af möþer.
’) Se Kock Stud. öfver fornsv. ljudlära II: 255 ff.
AKKIY F Ö S XOBÐISK FILOLOGI XXVII, XT FÖLJD XXIII. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
