Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 Lidén: Fsv. lagord.
[d. v. s. stockkupor, som hissades upp i och fastes vid träd
ute i skogen] hängte der Im ker... Bienenstöcke leich-
terer Form, die aus Borke, aus Tannenrinde gefertigt
waren, in den Baum [dess lett. namn är küfuls, kösuls
eller pulzenis]. Der eingeflogene Bienenschwarm konnte darin
den Sommer über leben* für den Winter war die Behausung
zu kalt, und der Schwarm musste im Herbst in eine soli-
dere Wohnung übergeführt werden. Die beiderlei Arten von
aufgehängten Bienenstöcken werden oft Fangstöcke [lett. aulis,
aule, auris] genannt; die letztgenannte Art von Borke oder
Rinde war ausschliesslich ein Fangstock, der aufgehängte
Klotzstock war in derselben Art ein Fangstock wie jede
drawa [= ett ihåligt le fvande biträd], die oft lange leer
stand, bis es einem Schwarm gefiel einzuziehen”.
Det förefaller mycket sannolikt, att fsv. skruver beteck-
nar väsentligen samma sorts fångstkärl som lett. küfuls, och
att den sattes upp i träd ute i skogen (scetia skruf). Att en
dylik skrüver haft konisk form, kan med visshet antagas dels
på grund af själfva namnet (se ofvan), dels däraf, att hän-
synen till regnvattnets afledande betingade en sådan form.
Att den liksom küfuls varit af bark, finner stöd däri, att
skruv i våra dialekter ofta afser föremål af bark och näfver;
särskildt må erinras om de nu mycket vanliga hufvarna af
bark öfver bikupor.
Det har för mig varit i hög grad både öfverraskande
och intressant att efter nedskrifvandet af det föregående finna,
att denna min uppfattning af skruver, hvartill närmast läsningen
af Bielenstein’s arbete gifvit upphof, i allt hufvudsakligt mot-
svarar Loccenius’ definition af ordet. Den lyder i 1674 års
uppl. af hans Lex. juris sueo-goth., s. 138: ”Skruff vasculum
è cortice vel aliâ materiâ, formam habens conicam (velut
infundibulum molæ, quod eodem nomine appellatur) impletum
favis aut reliquiis mellis impositumque arbori[!], ut odo-
ratu ejus alliciantur apes et augeantur”, hvarpå följer ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
