Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 Lidén: Fav. lagord.
Genom specialisering af denna användning kom n
ega”
också att betyda ’vara skyldig någon (gods eller pänningar),
häfta i skuld till någon’ *), t. ex. fno. ”
j þeim iordum sem
...iarllen om voro dœmdar firir þa skuld sem Ho-
skollr atte Jone jarlle” (’den skuld, hvari H. häftade till
J.’) Dipl. Norveg. II, no. 168 (1329); — fsv. ”þer eghu
biscupi .III. markøer” (’de äro skyldige att betala till bi-
skopen 3 m.’) YGL I, Gipt.-b. YIII: 2 *).
Af särskildt intresse i detta sammanhang är fsv. egha
’vara skyldig, häfta’ med giald som objekt3); t. ex. ”tha
seal mins herra æmbetzman antwardha then som
gieldhit ægher [= gäldenären] j hændher them som giel-
dhit skal opbæra” Magn. Erikssons gårdsrätt4). — Ännu
mer belysande äro följande exempel, som jag antecknat från
något senare källor: ”thæt [näml. 60 mark] gaff syster
Margareta til i et gœl wi henne aattom” (’det efterskänkte
*) v. Amira Nordgerm. Obligationsrecht I: 37, n. 4, anser, att fsv. egha
fått betydelsen ’vara skyldig (att betala)’ genom e llip s af verben gialda,
bøta.
*) Denna betydelse af ’ega” har mycket stor utbredning i äldre och
nyare tid. Kalkar Ordb. I: 442 har flere exempel frän 1500-talets och senare
danska, t. ex. ur Chr. Pedersens skrifter: ”en aff hanss tienere, som aatte
hannem X twsinde pund” (Matteus XVIII: 24); jfr Feilberg Ordb. I: 240. —
Den betygas från norska dialekter (Hallingd., Romsd. o. s. v., Aasen Ordb.,
s. 125) och från en mängd svenska landskap (Rietz, s. 844; Linder Allmogem.
i S. Möre, s. 194; K. Nilsson Ord o. talesätt fr. Blek., s. 159; m. fl.).
Utanför nordiskt språkområde träffas samma betydelse åtminstone i
modern engelska: "we owe [forneng, ägon] him two pounds”; dial, ”we ought
[forneng. ahton] him a deal of money”, Wright Engl. Dial. Diet. IV: 365.
3) Att uttrycket egha giald icke förekommer i landskapslagarna, torde
vara en tillfällighet. Det är utan tvifvel gammalt. Jfr för öfrigt fno. eiga
s k u ld manni ’vara skyldig någon något’.
Ett om fsv. egha giald påminnande uttryck träffas i Vçluspà, str. 23:
”...h v å r t sk y ld u aésir afråff g ia ld a , eda sk y ld u g o d in ç ll g il d i
eiga". Enligt B. M. Ólsen Tímarit hins ísl. bókmentafél. XV: 33 f. skulle
gildi eiga vara fullt liktydigt med gialda. Men gildi är flertydigt, och helt
andra uppfattningar af såväl nämnda uttryck som af sammanhanget i det
hela hafva gjorts gällande; se t. ex. Boer Zeitschr. f. deutsche Phil. XXXVI:
304, Detter o. Heinzel Sæm. Edda II: 32 f.
4) Småstycken på fornsvenska, saml. af Klemming, s. 56ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
