Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidén: Fsv. lagord. 279
Fullt säkert är det dock icke, att -bumper är fel för
-gumper. Tecknen b och g synes det icke vara lätt att för-
växla. Därtill kommer, att från Skåne, Danmark och Eng-
land ärkändtett ord bump, som betecknar dels vissa klum-
pigaföremål, dels ett doft, dunsande ljud, och som i eng.
dialekter märkligt nog kan betyda bland annat ’gump, säte,
bakdel’. Det engelska ordet anses vara nordiskt lån. Se
Skeat A concise etym. Diet.2, s. 66, och i synnerhet Ek-
wall Shakspere’s Vocabulary I: 80, n. 2 (Uppsala 1903): jfr
da. dial, (äfven i Skåne) bump ’ett doft slag, duns’, ä. da,
äfven ’en undersätsig person, en Tyksak’ ‘), eng. bump
’dump, duns, stöt, slag’, dial, äfven ’podex; hårknut i kvinno-
frisyr; bergklint; vadarfågeln Ardea stellaris’ m. fl. bety-
delser 2).
De båda orden drosagump och dråsabumper vore i så
fall ett nytt intressant exempel på obesläktade, men med
hvarandra rimmande synonymer. — En betänklig brist hos
sistnämnda förklaring af -bumper är dock, att ordet bump,
så vidt jag kan finna, icke äljest är upptecknadt norr om
Skåne, och framför allt, att betydelsen ’podex’ är känd blott
från England. Det är svårt att tro, att detta förhållande
blott och bart skulle bero på våra dialektuppteckningars vis-
serligen mycket stora ofullständighet.
I Ark. f. nord. fil. XIII: 33 har jag först hänledt upp-
märksamheten på drosagump hos Olaus Magnus och hänvisat
till det synonyma fsv. agna-baker, agna-baka (jfr baker ’rygg,
bak’) ’en som stulit (otröskad) säd’, hvilket förekommer bl. a.
i Östgötalagen. Fr. Läffler 3) har därtill fogat den anmärk-
ningen, att ”de båda ordens senare sammansättningsled för-
*) Rietz Ordb.. s. 65; Feilberg Ordb. I: 14L; Kalkar I: 301 efter Moth.
a) Wright Engl. Dial. Diet. I: 442 f.
Andra utan tvifvel besläktade ord diskuteras af Lidén i Pippings Stud.
i nord. fil. I. 1: 11 ff. under artikeln bamse.
*) I tidningen ”Stockholms Dagblad" för den 29 juli 1896 (afton-
numret).
ARKIV KÖR NORDISK FILOLOGI X X V II, NT FÖLJD XXIII, 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
