Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 Pipping: Anmälan.
O tto Jesp ersen , Lehrbuch der Phonetik. Autorisierte Über-
setzung von Hermann Davidsen. M it 2 Tafeln. 1904. Leipzig
und Berlin.
— Phonetische Grundfragen. M it 2 Figuren im Text. 1904.
Leipzig und Berlin.
Det förstnämnda av ovanstående arbeten är ett ntdrag av
Prof. Jespersens på danska skrivna verk Fonetik, København 1897
—1899. I den andra boken framläggas de teoretiska grundvalarna
för framställningen i den första.
Jespersens Fonetik anmälde jag i tidskriftens X V II. band,
men gjorde det med en viss tvekan, emedan jag i de stora prin-
cipfrågorna intar en helt annan ståndpunkt än Jespersen, och min
anmälan därför måste antaga formen av en polemik. Denna gång
går jag till min uppgift med något mindre tvekan. Ty ett av de
mest omfattande kapitlen i Jespersens ’Phonetische Grundfragen’
utgör i sin tnr väsentligen en polemik mot mig, och jag anser
mig därför ha full anledning a tt företrädesvis uppehålla mig vid
de frågor, som Jespersen och jag bedöma på helt olika sätt.
I en viktig punkt äro Jespersen och jag ense.
I teorin erkänna vi båda, a tt kunskapen om språkljuden om-
fattar följande områden: 1) Den talandes och den hörandes psyko-
logi. 2) Talorganens och hörselorganens anatomi och fysiologi.
3) Läran om de (luft)vibrationer, som överföra talet från den ta-
lande till den hörande. Differensen oss emellan består väsentligen
däri, att prof. Jespersen i teori och praktik håller på, att talorga-
nens funktioner så pass noggrant avspegla vad som försiggår på
övriga områden av det mänskliga talet, att språkforskaren icke har
mycket att lära av fysikern och akustikern, medan jag i teori och
praktik drivit den satsen, att parallellismen mellan företeelserna på
de olika områdena är ytterst bristfällig, att fonetiken måste om-
fatta en detaljerad kunskap även om talets fysik och akustik, samt
att de akustiska företeelserna i många fall äro en viktigare faktor
i språkets liv än de genetiska.
De teoretiska grunderna för min ståndpunkt har jag utlagt
vidlyftigt både i min förra recension av Jespersen och i andra
skrifter. En fortsättning av polemiken på denna bas skulle lätt
leda till tröttande upprepningar, och jag skall därför överföra po-
lemiken på praktikens område, i det jag framlägger typiska fall, i
vilka akustiken, men icke genetiken, ger oss svar på spörsmål av
språkhistorisk art. Jag skall taga ett exempel ur vokalläran, ett
ur konsonantläran och ett ur kombinationsläran.
ASKIT PÖ S MORPISK FlI.OLO01 XXT1I, NT P O L » XXIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>