Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pipping: Anmälan. 291
ens i sandhi. Fast-taga uttalar man gärna som fasstaga. Frän
genetisk ståndpunkt kan man icke förklara dessa förhållanden. Om
förbindelserna -kk-, -tt-, -pp- ingenting annat vore än 2-moriga
pauser, bildade med k-, p - eller ^-ställning hos talorganen, förstoae
man icke, varför dessa pauser icke lika ofta skulle anbringas efter
tonlös som efter tonande konsonant. Även akustiken hade för
några få år sedan måhända stått spörjande inför fenomenet. Men
genom Hensens utomordentligt viktiga uppsats ’Die Empfindungs-
arten des Schalls’ *) hava nya vidder öppnats för utforskningen av
konsonantläran. Det kan icke komma i fråga att här referera hela
detta märkliga arbete. E n viktig upptäckt måste dock omnämnas
i detta sammanhang. Med tillhjälp av en apparat, benämnd ’Schlitz-
sirene’, har Hensen konstaterat, att då en periodisk vibration plöts-
ligt sätter in med full styrka eller plötsligt avbrytes under full
styrka, så alstras i Örat en knall, som icke har någon motsvarighet
i de luftvibrationer som träffa örat. Ehuru övertygad om riktig-
heten av Hensens förklaring av fenomenet, skall jag här lämna
densamma åsido. Själva faktum , att plötslig insats och plötslig av-
klippning av en periodisk vibration ovillkorligen alstrar en knall,
kan envar med lätthet konstatera med tillhjälp av Hensens ’Schlitz-
sirene’. Vid ett besök, som jag gjorde hos prof. Hensen i april
1909, hade prof. Hensen godheten förevisa apparaten i fråga och
jag har sålunda haft tillfälle att personligen övertyga mig härom.
Såsom Hensen med rätta framhåller i sin uppsats, är den omtvi-
stade frågan om implosionens natur härmed löst.
Tillämpa vi denna lärdom på vad vi veta om att ’lång’ klu-
sil i finskan och svenskan förekommer efter tonande ljud, men icke
efter tonlöst, finna vi följande förklaring. Då klusilen avbryter ett
tonande ljud i dess fulla styrka, alstras en subjektiv implosions-
knall, men om ett tonlöst ljud avbrytes av en klusil, sker detta
icke, eller i varje fall icke i samma grad. Efter tonande ljud är
det sålunda lätt att göra implosion och explosion hörbara var för
sig, efter tonlöst ljud är detta ej fallet.
Språkets utveckling har här uppenbarligen bestämts av sub-
jektiva hörselförnimmelser, som icke hava något fysikaliskt under-
lag i de vibrationer som träffa örat, och vilkas uppträdande eller
uteblivande regleras av förhållanden, om vilka genetiken icke kan
ge oss någon upplysning.
Ovanstående exempel från konsonantläran utgör på samma
gång ett belägg för akustikens betydelse för kombinationsläran.
Men jag skall belysa detta sistnämnda ämne ännu på annat sätt.
Få frågor inom kombinationsläran hava vållat så mycket huvud-
bry, som diskussionen av begreppen vokal och konsonant. Alla
genetiker måste misströsta om att finna definitioner, som hålla
*) Archiv für die ges. Physiologie, Bd. 119. Bonn 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
