Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pipping: Anmälan. 293
Jag känner icke något språk, i vilket säckljudet skulle kunna
bilda uddljud. Men även ett sådant teoretiskt fall fogar sig utan
svårighet i min teori. Ljudet måste naturligtvis anses sluta, just
innan explosionen sätter in såsom ett nytt hörbart moment, och
då ingen implosion föregår, finna vi utan svårighet, att här före-
ligger en ren st" 1,J * lisk retning av örat. Enligt
sion, naturligtvis en vokal. Och det visar sig här, att definitionen
icke utmynnar i spetsfundigheter, utan har en reell bakgrund. Ty
i förbindelsen bba fungerar det första å-et, d. v. s. det säckljud,
som föregår explosionen eller det andra å-et, ovillkorligen som
sonant.
Med andra ord: E tt b, som innehåller ett operiodiskt moment
eller en knall, fungerar som konsonant och kallas konsonant. E tt b,
som till sin kvalitet överensstämmer med vokalerna, i det att det
icke innehåller något operiodiskt moment, fungerar precis som en
vokal och bildar stavelse. Men om ett ljud överensstämmer med
vokalerna både till kvalitet och till funktion, finnes det ingen anled-
ning att icke kalla ljudet vokal.
Termen sonant blir då överflödig. Ty det resonemang, som
jag fört på rent teoretisk grund i fråga om å-ljudet, kan i stor ut-
sträckning överflyttas på praktikens område.
Ordet vatten uttalas vardagligt ofta vattn. Ljudet n föregås
här av två i-ljud, det första bildat genom oral implosion, det andra
genom velo-faucal explosion. A tt båda dessa på olika sätt bildade
ljud uppfattas som väsentligen likartade, står i överensstämmelse
med en generell regel, enligt vilken kvaliteten av en som språk-
ljud använd knall beror av skapnaden hos det resonansrum, som
tillslnter sig eller som öppnar sig vid knallbildningen. Knallen
uppfattas som identisk, oberoende av om den bildas vid öppning
eller tillslutning och oberoende av den punkt, på vilken öppnandet
sker. Det är uppenbart, att knallens kvalitet bestämmes av det
trängsta läge, i vilket den med knallen samtidiga artikulations-
rörelsen utmynnar, eller från vilket den utgår. D etta trängsta
läge är detsamma vid de båda i-knallarna i vattn och består i post-
dental spärrning av munhålan och samtidig velo-faucal spärrning.
Den i-explosion, som föregår n i vattn, är tonlös. Härefter
sätter stämtonen omedelbart in, varvid ett nytt ljud, w-ljudet, upp-
kommer. Detta ljud innehåller intet operiodiskt element och står
sålunda med avseende å sin akustiska kvalitet i samma kategori
som vokalerna. Men icke endast i kvalitet utan även i funktion.
Ty » i vattn fungerar ’sonantiskt’, d. v. s. som vokal.
Vid det vårdade uttalet vatten innehåller w-et i början av sin
uttalstid ett operiodiskt element, implosionsknallen *). Det blir
min definition som icke föregås av implo-
*) Det är allt skäl att antaga, att en plötslig och stark reduktion av
en klang framkallar en knall på samma sätt som klangens totala avklipp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
