Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298’ Cederschiöld: Anmälan.
åtkommas genom intuition, och i högre grad ju sparsammare in-
tygen äro.
Det kan ju hända, att författareintuitionens strålkastare med
ens låter välbekanta, men förut oordnade fakta framträda i ett
klart ljus, så att de för våra ögon bilda en organisk, en nödvändig
enhet. Men så ofta som denna omedelbart övertygande kraft icke
gör sig kännbar, så ofta vi märka, att författaren lämnat något
oförklarat, som åtm. tyckes oss motsäga hans resultat, då draga
vi en suck av längtan efter den visserligen omständligare, men
tryggare och lättare kontrollerbara induktiva bevisningsvägen.
Vid utredningen av de forntida begreppen fred, ära och lycka
bemödar förf. sig att klargöra för oss, huru omfattande dessa be-
grepp voro för våra förfader, huru nära de sammanhänga med var-
andra och huru otillräckliga våra egna benämningar och föreställ-
ningar äro, när det gäller att få fram allt, vad de gamle menade
med sina ord
Så är ”freden” närmast trygghetstillståndet inom ätten, då
den enskilde ättrnannen åtnjuter skydd och hjälp av de andra ätt-
medlemmarna samt själv bidrager till ättens trygghet och förkov-
ran. Denna starka samhörighet med ätten är för den enskilde ej
blott en plikt, den är en nödvändighet, en oumbärlig förutsättning
för människovärdig tillvaro, för självhävdelse.
Utförligt dröjer förf. vid den betydelse hämnden hade i de
gamles livsåskådning. Härvid anför han också talrika exempel ur
fornlitteraturen.
Det kunde emellertid sättas i fråga, huruvida hämnden —
förmågan att skaffa sig själv, sin ätt eller sin skyddsling upprät-
telse — varit en så dominerande, nästan ensamt gällande mått-
stock för uppskattandet af mannens värde, ära och lycka, som det
tyckes framgå av författarens framställning och av det stora ut-
rymme, skildringen av hämndens utkrävande upptager i sagorna.
Vi få ju ej lämna ur räkningen, att sagornas förtäljande hade till
huvudsyfte att intressera åhörarna. Men då måste man väl också
framför andra ämnen föredraga strider, där modet, snarrådigheten,
slugheten, kroppsstyrkan, vapendugligheten sattés på hårda prov.
Och vid striderna landsmännen emellan blev ju vanligen hämnden
huvudmotivet. Det kunde ju inte bli lika ”skerateligt” att om-
ständligt omtala en mans utmärkta duglighet i jordbruk, kreaturs-
skötsel och köpenskap eller hans frikostighet och gästfrihet eller
hans uppoffrande hjälpsamhat i fredliga värv eller ens hans lag-
klokhet och rådvishet. Men därav, att sådana egenskaper vanligen
nämnas mera i fnrbgående och endast undantagsvis starkare fram-
hållas, få vi knappast skäl att tro dera ha varit ringa uppskattade
i jämförelse med en djärvt och skickligt utförd hämdeakt. Dråp
’ eller andra kränkningar, som krävde hämnd, voro väl inom bygde-
laget ej till den grad vanliga företeelser, att mannens förhållande
till dessa kunde bli det väsentliga kriteriet på hans förmåga att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
