- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
334

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334 Läffler: Till Vçluudarkvicta 29, 1—2.
Wimmer, Ludv. F. A. De danske runemindesmærker undersøgte og
tolkede. Bd. 1. Afd. 1. Bd. 4. Afd. 2. Kbh. 1908. 4:o.
(Anm. TfF. 3. r. XVIII, 82-85 af F. Dyrlund.)
Vistedy Kristoffer. Vor gamle bondekultur. Kria. 1908. 8:o. (Anm.
Fataburen 1909, 68-64 af N. E. H.)
Till Vplundurkviða 29:1—2.
”Vel ec!” qvaþ Volvnder,
”verþa ec a fitiom,
...................................... « (Bugges utgåva)
A. Kocks uppfattning av detta ställe (Arkiv X X V II: 131 f.)
är onekligen skarpsinnig och intressant. Jag tror dock, att den
hittills vanligaste uppfattningen låter väl försvara sig.
Den omständigheten allena, att ” Vel ek i betydelsen Väl mig’
annars icke finnes i isländskan" synes icke vara tillräckligt skäl
att förkasta denna tolkning. Det kan här föreligga ett fall av en
ålderdomlig konstruktion, som bevarats i den gamla dikten Vplun-
darkvida, vilken ju har åtskilliga hapaxlegomena att uppvisa, ja
även eljest en ovanlig konstruktion (se hos Detter und Heinzel,
passim och särskilt s. 294).
Alldeles det samma som om vel ek gäller om vel med dativ:
Vel pèri sélja i en visa i Ánssaga bogsveigis (FaS. II: 336; Heusler
und Ranisch, Eddica Minora, s. 104). Även denna konstruktion
förekommer i den gamla litteraturen blott en gång, att döma av
ordböckerna. Ingen har dock betvivlat riktigheten av denna senare
fras. Det skalle då vara, att konstruktionen med nominativ före-
faller osannolikare än den med dativ.
Nu är emellertid förhållandet det, att den förra konstruktio-
nen även förekommer i fornhögtyskan, t. ex. uuola du! (Graff,
Althochdeutscher Sprachschatz 1:834). Men även konstruktionen
med dativ förekommer där. Müllenhoff säger (Denkmäler3, II: 74;
jfr I: 27), att "der dativ ebensowohl als der nominativ oder voca-
tiv auf die interjection uuol a euge folgen kann”. Då sådant är
förhållandet i thty., inser man ej, varför detta icke också kunnat
ega rum i fno. Jämförelsen med fhty. visar, menar jag, att båda
konstruktionerna äro av gammalt ursprung.
Då i handskriften skrivits Uel ec (så fototypiska avtrycket),
torde det vara sannolikt, att skrivaren funnit detta vara språkligt
riktigt, såsom, efter vad nu visats, väl också f&r anses vara förhål-
landet.
Det synes därför icke vara skäl i att med Kock ändra hand-
skriftens lydelse till vele’c = véli’c.
Och Gerings översättning: ”heil mir, wenn ich wieder aut die
fusse käme”, synes väl kunna bibehållas.
Djursholm 8. X II. 1910. L. Fr. Läffler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free