- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
352

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

352 Hesselman: Till iäran om redupl. preterita.
ningens sida. Åtskilliga lärde ha lämnat bidrag till frågan
om deras uppkomst och flera skarpsinniga forklaringshypo-
teser ha blifvit framställda. Det gåtfulla ei beror enligt en
del forskare på afljud, växling af stamvokaler redan i det
indoeuropeiska urspråket (så Brugmann IF Y l 89, 97, Noreen
i Pauls Grundriss2 § 242 s. 684, dens. Altn. Gr. I 3§ 166, 2^
jfr Altn. Gr. II § 177), enligt andra åter har det uppkom-
mit genom olika, delvis rätt invecklade analogiska om-
bildningar efter mönster af besläktade, delvis hypotetiska
verbparadigm (så Janko IF XX s. 281, Feist PBrB XXXII s.
493 ff, W. van Helten IF XXIII s. 114 f., Kock Svensk
Ljudhist. I s. 285). Emellertid synes ingen af de fram-
ställda meningarna ha vunnit odelad anslutning från med-
forskare.
I denna uppsats är det ej min afsikt att öka antalet af
möjliga hypoteser öfver formernas uppkomst. Jag vill en-
dast söka upp i källorna de hittills funna beläggställena för
leit, greitj reift för att se till, om man icke i de tillfälliga
förhållanden, under hvilka dessa former uppträda, kan finna
en eller annan omständighet, som kan vara af betydelse för
deras språkhistoriska bedömande.
Den fullständigaste förteckningen på ifrågavarande citat
finner man, så vidt mig bekant, i Noreens Altisl. Gr.3 §
166, 2 och § 495 anm. 2.
Det sammanlagda antalet är tämligen litet, framför allt
i jämförelse med den stora mängden af normala former
med é. Men citat finnas från flera olika handskrifter, af
äldre och yngre datum. Och på alla de åberopade stäl-
lena, i texterna eller handskrifterna, står det utan tvifvel
leitj greit, reift — skrifna med ei (eller œi). Endast i en
liten punkt kan Noreens citatsamling ge anledning till en
missuppfattning om det verkliga förhållandet i källorna.
Det är då han på det sist anförda stället (§ 495) vill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free