Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hesselman; Till läran om rednpl. preterita. 355
Första gången som pret. leit, greit, reift infördes i den
linguistiska diskussionen, var, så vidt jag känner, i Noreens
exkurs, not2 s. 25 f., i den bekanta uppsatsen om nasal-
vokalerna, Arkiv III, 1886. N. föreslår här att uppfatta
Rökstenens raiþ i raiþiaurikn såsom ett pret. reið till ráða,
som ”förhåller sig till isl. réft (fsv. rœþ) såsom fsv. let (*leit) :
isl. lét (fsv. læt), fsv. gret (*greit) : isl. grêt (fsv. grœt\ fsv.
het (^heit) :isl. hét (fsv. hœt)] samma preteritibildning — om
hvilken mera vid annat tillfälle — uppträder i isl. sveip af
sveipa liksom fsv. het (*heit) af heta (isl. heita) ; kanske [!]
Cod. AM. 677, 4:o leit, Cod. AM. 291, 4:o heit, reifr, leit
m. m. också höra hit”. Om det här åberopade citatet ur
677 4;o se straxt ofvan. AM. 291 4:o är utgifven i C. af Pe-
tersens’ Jómsvíkinga saga, Lund 1882. I denna hs. är det,
som utgifvaren upplyser i Inledn. (s. IX, X), rätt vanligt,
att e — eller œ — skrifves där man skulle vänta et, t. ex.
”mm 16.18 m. fl. st.”, liksom att ei — eller æi — träffas
för é. Så skrifves särskildt ei ”nästan alltid” i de här be-
handlade pret. af redupl. verb *), men också, inemot 30
ggr, i andra ord, t. ex. eir 40.24 m. fl. st. för ér, eil 27.14
eller Iqitta för Utta 82.21 osv. Man torde häraf kunna sluta
till kontraktion af ei till ë, såsom i AM. 645 och 677.
(Emellertid tycks AM. 291 icke ha att uppvisa några spår
af den motsvarande kontraktionen af au och øy.) Om nu
ei verkligen — som det ser ut efter Petersens’ statistik —
förekommer proportionsvis oftare för é i pret. lét, réft än för
é i andra ord, har detta sin naturliga förklaring däri, att
dessa skrifningar måste ha förefallit skrifvaren som relativt
mera regelrätta, på grund af associationen med den stora
taladt: bët) bito: jfr liknande nybildningar i fsv., se Hesselman Språk och
Stil V s. 107 fL, s. 114, jfr äfven Kock Sv. Ljudh. I s. 149 f. Men man
kunde också tänka sig, att i står for é. Jfr att enl. Larsson a. st. s. 145
meir skrifs miR 25.10 (i Leifar).
*) Obs.! att ei också några ggr uppträder i pret. af typen falla, t. ex.
feill 41.11, feillu 8.24. Om detta kanske mera i annat sammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
