Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 Beckman: Till VGrL:s hist.
representerande av de nya ideerna. De voro battre, än
mången torde mena. Det kan förefalla onödigt nämna, att
bibeln fanns i Mariakyrkan, men då yästgötalängdernas för-
fattare ansett det böra omtalas till Biskop Bengt den godes
pris, så nämna vi det; den var köpt från England, med
vilket land alltså ännu under senare delen av 1100-talet
förbindelse underhölls. Lagman Eskil säges hava clærkdom
œrlikœn iæmth goðþom clœrkum, d. v. s. grundlig lärdom
jämnställd med goda klerkers. Bland Eskils samtida finna
vi den kraftige Biskop Bengt II, som kort efter sitt till-
träde till ämbetet (1220—21) uppehållit sig i Rom och där-
ifrån personligen medfört en hel följd av påvebrev rörande
stiftets angelägenheter m. m. Yidare finna vi en Stenar,
östgöte liksom Eskil, och den förste, som i vårt land uppbar
magistertiteln; denne blev, troligen efter Eskils död, Bengts
efterträdare, och även hans ämbetstid inledes av en följd av
påvebrev. Stenar hade troligen studerat i Paris *). Detta
med avseende på förhållandena under 1200-talets förra del.
På 1240-talet hade vi som biskop en Jorsalafarare2), och det
fanns sedan 1234 ett dominikanerkloster. Dessa kloster stodo
i livlig korrespondans med sin ordens centralpunkter, Paris
och Bologna. Till just dessa städers universitet hade Gre-
gorius 1234 lämnat sin samling av dekretaler, och då senare
på århundradet blott några få år förflöto från det Jakobus
de Yoragine skrev sin Legenda aurea och till dess denna
översattes i Skeninge, så ha vi anledning förmoda, att de-
kretalerna, den kanoniska rättens huvudkodex, skulle rätt
snart ha funnit väg till dominikanerklostret i Skara. Yi se
således, att den kyrkliga lärdomen både kvantitativt och kva-
litativt var väl representerad både i 1210-talets och 1240-
talets Skara. Skulle vi då i det lagstiftningsarbete, som av
lagmanslängden förlägges till Lagman Folkes tid se inflytel-
*) DS. 216, Västgötalagens biskopslängd, slutet.
3) Warholzn, Skara stifts herdaminne, vars källa jag icke känner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
