Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till VGL:s hist. 67
Den andra av våra slutanmärkningar gäller förhållandet
mellan texterna i B 59 och i fragmentet. Då man trott sig
se inflytelser av en helt främmande hand i Fragm., då ägde
denna fråga icke så stort intresse. Nu, då det väl (alldeles
oavsett vad här anförts) torde få anses bevisat, att Fragm. re-
presenterar en mycket ålderdomlig habitus av västgötskt språk,
så blir det en fråga av vikt, om texten B 59 härstammar i rätt
nedstigande led från den i Fragm. eller om släktskapen
är mera invecklad. Det finnes skäl, som tala för en här-
stamning i rätt nedstigande led. Först gäller detta om det
nyss anförda stadgandet om ättledd man, som skulle vidgå
sitt barn å tinget. Fragmentet har ett tydligt skrivfel med
stunget d (#), där man väntat vanligt d (helst dubbelskrivet).
Detta har givit anledning till ett missförstånd av en föl-
jande skrivare. I stället för ætleddœr (part.) har han läst
œtleper (presens). På grund härav har predikatet a uteläm-
nats, och han har sökt lappa ihop texten efter bästa förmåga.
Det sedan insatta ællær har emellertid knappast hjälpt. Om
stadgandet varit gammalt, så skulle ju möjligen vidgåendet
på tinget kunnat utgöra surrogat för den äkta börden; men
nu då texten fått sin form i kristen och sen tid, så blir det
meningslöst. Även paralleltexten i YGL. II förklaras osökt
ur fragmentets felskrivning. Ännu bestämdare talar ett an-
nat ställe för härstamning i rätt nedstigande led. Det är i
slutet av RB., där /<®, som redan för fragmentets skrivare
var föråldrat i betydelsen egendom, rättats till Jcostr, vilket
målen om samnordiskt <ei, där förf. anför starka skäl för sin mening, att
det sydsvenska diftongsystemet är sekundärt utvecklat och att dialekterna
före 1200-talet skulle ha monoftongerat sina urnordiska diftonger. Svenning
har dock icke tagit hänsyn till de särskilda förhållanden, som råda, då vi
ha att tala om trakter, som ligga nära det norska språkområdet. Att språk-
gränsen icke gått vid en segelbar flod som Grötaälv, torde få anses säkert.
Huruvida däremot södra Bohuslän följt den normala svenskan eller västra
Västergötland den normala norskan, har jag för ögonblicket ingen mening om.
— Formen ek för jag lever ännu i Marks härad enl. ben. uppgift av Kap-
ten J. Svedenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
