Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till VGL:s hist. 71
Med föreskriften om biskopsval (flock 2) förhåller det
sig något annorlunda. Stadgandet om att bönderna skulle
välja biskop var väl i sak icke nytt, men det kan ha kodi-
fierats av ett annat skäl. Man kan ha satt in det i lagen,
just emedan rätten nu först började på allvar bestridas. Så
skedde i sträng form 1248, men man kan ha haft känning
om saken förut. Och det finnes saker, som tyda på att det
ligger opposition i stadgandet. Man har här låtit konungen
ha en formell befogenhet, väl för att intressera honom för
att värna stadgandet. Och man slutar: (då folket valt och
konungen stadfäst:) ”då är han (biskopen) fullständigt kommen
till ämbetsmyndighet utan invigning". De spärrade orden
visa, att man avsiktligt velat opponera mot läran om apo-
stolisk succession *). Stadgandet är alltså en produkt av
brottningen mellan kanoniskt-kyrklig och germanskt-folklig
uppfattning, ehuru — på papperet — här med seger för den
senare. Det var ”alla götars ting” som stått modell för Snor-
res klassiska skildring av ”allshärjartinget”, en församling,
vilken visserligen med vapenbrak och stort gny ger sitt bifall
tillkänna, men som dock kunde handla med Torgnys behär-
skade kraft; en sådan församling kunde gott äggas till op-
position av det betraktelsesätt, som i Innocentius IY:s brev
av 1250 kommer till uttryck och talar om ”en stojande och
larmande folkhop”.
Föreskrifterna i flock 3 om lagmansval kunna ju även
mycket väl vara nya. Sedvanerätt synes ha varit, att lag-
mannens värdighet gick i arv (i Edsvärasläkten). Men då
skälet härtill, såsom ofta påpekats, låg i frånvaron av skriven
lag, för vilken familjetraditionen fick vara surrogat, så gav
1) Biskop Brynolf valdes år 1278 av Domkapitlets delegerade (per com-
promissum): En källa säger, att det skedde ”toto populo expetente”. I kom-
promissen hade den valde två bröder, liksom han den mäktige lagmannens
söner. Den tredje var domprosten, och denne avgick straxt efter valet. Det
är icke otänkbart, att tingsmenigheten i realiteten haft inflytande på valet,
ehuru detta i formen skedde på det allra mest kanoniska sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
