Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Beckman: Till VGL:s hist.
Det är alltså mycket antagligt, ehuru icke fullt bevisligt, att
excerptsamlingen gjorts före nämnda år. Men vi kunna draga
en viktig slutsats till. Då excerpisten haft framför sig en
svensk rättskälla, så har han gjort verkliga excerpt med fullt
utskrivna stadganden; då det gällt dekretalerna, har han en-
dast citerat (enligt tidens sed huvudsakligen efter begynnelse-
ord). Yi kunna därav sluta, att han hade mer tillfällig
förbindelse med de svenska rättskällorna, t. ex. genom lån,
medan han hade dekretalerna tillgängliga i sitt eget biblio-
tek eller inom den institution, åt vilken han gjorde sitt ar-
bete. Slutligen se vi av flere svåra skrivfel, att excerpisten
icke är identisk med skrivaren. Då större delen av Gratiani
dekret är indelad i questiones, är det omöjligt för den, som
direkt studerar boken, att skriva qui för q (varmed questio
förkortas), men samma fel ligger mycket nära till för en
mekanisk avskrivare, som dåligt förstår det av hårda för-
kortningar fyllda förlägget. På samma sätt torde com sacri-
legus ha varit förkortning för commiserit sacrilegium (trol. i
förlägget skrivet sacrileg\ åtskilligt annat att förtiga.
Yårt antagande, att ”Liber Laurentii quem scripsit Ly-
dekinus” är en av Lydekinus renskriven excerptsamling, förut
gjord av en lärd klerk, synes alltså väl stämma med vad
vi kunna sluta av den nu granskade avdelningens beskaf-
fenhet.
Då det för bedömande såväl av de här behandlade frå-
gorna som av åtskilliga andra är av vikt att kunna avgöra,
hur pass noga man i vårt land följde den utomsvenska (ka-
noniska) rättsutvecklingen, har jag sammanställt några dit-
hörande uppgifter, som här meddelas. Allbekant är den
redan citerade föreskriften vid Skeninge möte, att domkapit-
len skulle skaffa och studera den kanoniska rättens dåva-
rande huvudkälla, Gregorii IX:s dekretalsamling. Man får
väl antaga, att denna befallning allmänt åtlyddes. Senare
under 1200- och 1300-talet får man en del upplysningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
