Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till VGKLrs hist. 89
Han meddelar dock den viktiga notisen, att detsamma grun-
dats efter ett påvebrev till biskop Bengt II (1220). Biskop
Bengt hade helst önskat (och däri instämmer påven), att
hans kapitel kunnat byggas på Augustini regel, men om
detta icke vore möjligt, så finge man nöja sig med sekulära
kaniker. Hur saken kom att ställa sig, har Lundqvist an-
sett sig icke kunna avgöra J). Yi fastslå emellertid, att i
den augustinska kapitelorganisationen förekommer just rang-
skalan presbyterer, diakoner och subdiakoner. Yid den tid,
då Laurentius Diakn levde, är det bevisligt, att kanikerna
i Skara hade olika församlingar i stiftet till prebenden. Nå-
gra förteckningar över dessa kaniker finnas ej, men händelse-
vis ha några diplom blivit bevarade, däri namn finnas på
präster, som voro på en gång kyrkoherdar (curati) och kani-
ker. Följande lista kan efter Warholm uppställas för 1300-
talets första fjärdedel2). Thure var domprost och riksråd
1317, Petrus (sedan biskop från 1322) var kyrkoherde i
Husaby och kanik 1305 3), en annan Petrus var kyrkoherde
i Yånga och kanik 1317, kyrkoherde Björn i Dala var ka-
nik 1308, och Sigge i Yllestad likaså något av åren 1320
—1323. Senare ha vi kaniker, som äro kyrkoherdar i Sköfde
och Falköping; på det förra stället vittnar bynamnet Kanike-
rukan (Kaniïceruder) om de gamla förhållandena. Falköping
har varit prebende åt ärkedjäknen, som nämnes första gån-
gen 1342 *).
*) Lundqvist, anf. arb. 34. D. S. nr 194.
a) Skara stifts herdaminne, passim.
*) Enligt Rhyzelius tillhörde Petrus Folkungaätten ; han nämnes flere
gånger som rådsherre. De isländska Annales vetustissimi, avslutade är 1311,
och efter dem Flatöbokens annaler upptaga vid år 1299 såsom död en Peter
biskop i Skara i Götaland. Detta kan tydligen icke vara ovannämnde Pe-
ter, det måste nog avse den s. 87 omtalade lagfarne prästen Peter Algots-
son, Skarabiskopens bror.
4) Lundqvist, anf. st. 35, jämförd med Styffe, Skandinavien under uni-
onstiden, s. 108. Den s. k. Falköpingsskäppan, nämnd första gången i Bry-
nolfs stadga (1281), är väl avsedd för den andra prelaturen i Skarastiftet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
