- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoåttonde Bandet. Ny följd. Tjugofjärde Bandet. 1912 /
106

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106 Hjelmqvist: Anmälan.
en och. annan uppgift meddelats, som saklöst kunde varit borta
ur ett arbete, som skall tjänstgöra som lärobok (och väl äfven som
examensbok). Men på det hela taget torde författaren gjort ett
mycket godt urval bland den rikedom af uppgifter och utrednin-
gar, som innehållas i hans ypperliga större litteraturhistoria.
Ibland har ett meddelande gjorts, som för att blifva verk-
ligen värdefullt kräfver ett kompletterande tillägg. S. 357 säges
det t. ex., att framställningen i de isländska lagarna afviker från
sagastilen "särskildt med hänsyn till de hypotetiska satsernas form”.
En dylik uppgift har ju icke mycket värde, så framt man ej också
får reda på, huru denna form är beskaffad. S. 45 säges det, att i
fråga om den eventuella påverkan, som kristliga tankar skulle ut-
öfvat på Völuspa, särskildt en halfstrof spelat en stor roll, men att
denna är af mycket tvifvelaktig äkthet, då den blott finnes i Hauks-
bók. För att läsaren skall ha något omedelbart gagn af en dylik
notis, fordras, att han får reda på, hvilken halfstrof det gäller.
Men här, som annars, har författaren ansett sig ej böra citera
strofnummer. Öfverhufvudtaget har han velat undvika all besvä-
rande lärdomsapparat.
Till gagn för bokens användbarhet vid universitetsstudier
sknlle varit, om öfverskådliga tabeller bifogats.
Den förteckning på (mindre) skrifter och afhandlingar samt
upplagor, som i form af ett tillägg förekommer s. 438—445, torde
säkerligen vara till god nytta.
I förordet säger F. J., att han, sedan han utgaf sin större
litteraturhistoria, ändrat sin uppfattning på ett par, visserligen un-
derordnade, punkter. Så vidt jag kunnat finna, har han endast
rörande Helg. Hund. I, som han i motsats till sin nuvarande åsikt
förr ansåg vara författad på Grönland, uttryckligen framhållit, att
han ändrat mening (se s. 40, 65). Säkerligen hade det varit tack-
nämligt, om förf. fäst läsarens uppmärksamhet äfven vid öfriga
olikheter mellan uppfattningen i den yngre och den äldre littera-
turhistorien.
Exempelvis vill jag anföra några af den förras afvikelser från
den senare. De äro, som författaren själf antydt, jämförelsevis
obetydliga.
I den större litteraturhistorien räknas den första perioden
från c. 800; i den mindre från c. 850. — Den tredje perioden
sträcker sig i den förra till ungetär år 1450, i den senare till un-
gefär år 1400.
För Torbjörn Hornklofis dikt om Harald Hårfager föredrages
i den äldre boken (I: 431) namnet H rafnsm ål; i den yngre nam-
nes blott det från Wisén stammande R arM shvæ åi (s. 95).
Om Eilífr Godrúnarsons íórsdrápa hette det förr (I: 549):
”er sikkert ikke fuldstændig bevaret", nu (s. 118): "måske fuld-
stændigt".
ÍÞorleifr jarlaskáld dödades, heter det i det senare arbetet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1912/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free