Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till VGLts hist. 161
Socknen framstår alltså såsom en juridisk person alldeles skild
från sockenkyrkan, en ur kyrklig synpunkt viktig princip.
Slutligen nämnes något om begravningar, kyrktagning och
tionde m. m. Tionden är det första i Brynolfs stadga, den
är ock det näst sista (huvudtionden nämligen) i kyrkobalken.
I skikt 2 förekomma även flere hithörande stadganden. Här
behöver man icke tveka. Om kyrktagning handlar flock
53, slutet, och om begravning på annan kyrkogård än för-
samlingens flock 42. Flock 53 är ny, och 42 innehåller en
del (mindre) tillägg utöver stadgandena i YGL. I.
Det tredje vittnet, Herr Nils, har ingenting att säga
utöver det redan angivna.
Det kan vara av intresse att veta, hur Brynolfs lag-
stiftningsarbete är att uppfatta. Har han fortsatt, som han
började, att med stöd av konungen utfärda förordningar blott
”med kanikernas råd”, eller har han sökt få landstinget att
antaga de nya förordningarna? Han hade just i ärkebiskop
Jons besök en maning att icke gå alltför bröstgänges till-
väga. Det uppges också i ”Statuta Generalia” VGL. IY,
21: 99, att de meddelade föreskrifterna om huvudtionde äro
antagna genom överenskommelse (consensu) mellan biskopen,
klerkerna och lekmännen. Att överenskommelser verkligen
föreligga, kan man se av de okanoniska lagbud, som finnas
även i det för lagen nya. Församlingarnas valrätt är icke
i vår lag som i de Övriga inskränkt, den är klarare hävdad
än i YGL. I ’). Och den gamla tvistefrågan om testamente
är visserligen förd ett gott stycke fram efter kyrkans önsk-
ningar, men en bestämd inskränkning är dock gjord i rätten
att på sjukbädden giva bort egendom a). Bestämmelsen om
*) Jfr VGL. I Kkb. 11 med II, Kkb 21 samt IV, 21: 53, 21: 10.
2) Enligt kanonisk rätt och särskilda pavebrev till Sverge skulle man
alltid kunna ge en ”huvudlott" = så mycket, som en laglig arving fick.
Men i VGL. II kan man, om sjukdomen redan inträtt, blott ge hälften
därav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
