Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Beckman: Till VGL:s hist.
prästval av församlingarna är preciserad i lekmannavänlig
riktning; jfr VGL. I, Kkb. 11: Skil vaddi peer, sum
flere eru med parallelstallet i VGL. II, som först tydligt
säger, att detta gäller om prästval, och sedan tydligt säger
ifrån, att biskopen inom viss förelagd tid skall gifua kirkiu1
d. v. s. insätta prästen i ämbetet *). Även i firåga om prä-
stens frikallande från världslig domstol innehiåller den be-
gränsningar, som påvebreven icke känna (Byarb>ygning). Att
Brynolf sålunda verkligen och icke blott på papperet lyckats
genomdriva en kyrkolagsreform av största onnfattning gör
naturligtvis lagens värde som svensk rättskälla så mycket
större.
I ett fall ha vi redan med hjälp av Cod.. L visat, att
vissa detaljändringar ägt rum mellan tiden fö r dennas för-
lägg och Laurentiusbokens excerpters utdragande. Ännu ett
sådant fall skola vi här ange. Hela avdelningen om böter
vid skilsmässa på grund av andlig frändskap sjaknas i L och
är i M på annat ställe placerad än i textkodex. Denna be-
stämmelse är alltså införd i lagen något år niära 1300, se
Schlyters stamtavla eller vår härnedan. Det vore frestande
att gissa på 1305, året för den celebra processten om hertig
Valdemars skilsmässa från Torkil Knutssons dotter, i vilken
process biskopen tydligen hade en viss d el2).
*) Församlingens valrätt var ett från England inkommet institut
(Beauchet). Svealagarna och Smålandslagen begränsa på fierfaldigt sätt för-
samlingens befogenhet. I Smålandslagen, enl. Cod. B. skall församlingen
sätta tre på förslag, bland dessa väljer biskopen, som därtill har rätt för-
kasta någon av de föreslagna och fordra förslagets komipletterande. Se
Schlyters edition s. 57, Kock Svensk Historisk Tidskrift 1896, s. 198. Enligt
Upplandslagen ligger avgörandet hos biskopen, om icke socknen är enig.
Biskopen skall även eljes pröva hans skicklighet (skopa faunnist). På lik-
nande sätt förhåller det sig i Södermannalagcn. De norska rättema lämna
bestämmandet åt biskopon, men de tillägga, att biskopen lowat rätta sig efter
församlingarna, ”det är forn rätt”.
s) Bkr. I, v. 2430 antyder att biskoparna i denna affiar spelat en tve-
tydig roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
