Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till VGL:s hist. 163
X. Sammanfattning1
.
De spricdda notiser, vi lyckats samla till Yästgötalagar-
nas historia itorde böra här sammanställas till en bild. Yår
utgångspunktt var ett tyvärr sannolikt korrumperat ställe, i
vilket vi troedde oss finna den meningen, att ”många hedniska
bruk” redan under lagman Eskils båda närmaste efterträdare
borttagits ur västgötarnas lag, och i vilket uttryckligen står,
att dessa bœrövat oäkta barn en arvsrätt, som de förut
haft. Ur hiistoriska källor ha vi fått bevis för att arvsrätt
tidigare tillkcommit sådana barn, men vi ha här icke kunnat
med lagtextœr visa, hur det äldre rättsförhållandet var be-
skaffat. Därremot har det äldsta bevarade fragmentet av
västgötalagem satt oss i stånd att visa, hurusom ett äldre,
sannolikt meed frillobarnens arvsrätt sammanhängande rätts-
institut, bannets adoption på tinget, så småningom ersatts av
bestämmelser,, varigenom (det kyrkliga) äktenskapet och det
kyrkliga dopoet blevo arvsrättens tillräckliga betingelser. Ur
andra källor har förut visats, att den legaliserade tvekampen
(och möjligem järnbörden) tillhört de hedniska bud, som bort-
tagits efter lægman Eskils första lagredaktion. Av inre skäl
ha vi också kunnat sluta till en nästan fullständig omar-
betning av dæ stadganden, som utgöra den s. k. rättlösabal-
ken, därvid 1bl. a. en ny bevisningsmetod gjort sitt intåg i
vår rätt.
En utföirlig granskning av de uppgifter, som kunnat
vinnas om die två män, som skrivit in diverse excerpter i
Cod. B 59, har givit oss anledning antaga, att dessa icke,
såsom man väl förut trott, för egen del eller för någon
privatman gjjort sina excerpt, utan att dessa troligen gjorts
för en institution, som hade med lagarbetet direkt att skaffa,
som icke varr något kloster, och som då ej gärna kan vara
någon annan än Skara Domkapitel. Rörande författarskapet
till den historriska traktat, som vi korteligen kallat västgÖta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
