Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 Beckman: Till VG-L:s hist.
längderna, ha vi funnit, att längderna äro författade av en
lagkunnig lekman, icke av någon klerk; snarast skulle man
vilja gissa på lagman Folke eller hans efterträdare Peter
Näf. En del omständigheter tyda på att dessa längder just
i vårt exemplar kort efter sin nedskrivning blivit bekanta
för andra kyrkliga myndigheter, vilket ökar sannolikheten,
att de verkligen från början varit i en offentlig samling.
Rörande språket i västgötaurkunderna ha vi visat, att
en av egenheterna i detsamma, ansatsen till ett följdriktigt
bruk av typen d, har sin fasta rotpunkt just i biskop Bryn-
olfs kansli. Med några sparsamma underrättelser i diplo-
men ha vi kunnat i ett par detaljer supplera kännedomen
om västgötskt rättsspråk och rättsskick under och nära efter
lagman Eskils tid.
Slutligen ha vi ur historiska källor och ur lagtextens
egen beskaffenhet trott oss kunna visa, att Yästgötalagens
yngre kyrkobalk är huvudsakligen ett verk av biskop Bryn-
olf, som lyckats genomföra reformen steg för steg under
sin långa ämbetstid.
Allra sist skola vi i närmaste anslutning till Schlyter
ge en översikt av lagens handskrifter och redaktioner, sådana
dessa efter det föregående te sig.
De ännu föreliggande handskrifterna beteckna vi med
de av Schlyter använda stora bokstäverna. Förlorade hand-
skrifter och handskriftsklasser beteckna vi med små bokstä-
ver, genom sin ordningsföljd ungefärligen angivande relativ
ålder och för säkerhets skull försedda med asterisk * som
tecken på deras hypotetiska karaktär.
Med a* beteckna vi Eskils eget original och övriga
exemplar, som utgått från hans kansli. Fragm. betecknar
den handskriftsgrupp, vartill fragmentet (och hednalagen) hört.
Det kan anmärkas, att vi sakna bevis för att Fragm. är en
annan redaktion än a*.
Med b* beteckna vi den redaktion, vari ändringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
