Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Nord. ord o. uttryck. 179
det mig rimelig, at ved et kompositionsled, der i den grad
er sunket ned til et rent suffiks . . . der maatte en yder-
ligere reduktion av betoningen være mulig, saa at suffiksets
«-lyd tilslut blev hel synkoperbar foran den efterfølgende sta-
velse med levis”. Om jag riktigt förstår Sverdrup, skulle
dock enligt hans mening denna synkopering av i ljudlags-
enligt hava inträtt endast i sådana adverb, som i satsen voro
relativt oakcentuerade, under det att adverben på -lika (-liga)
Ijudlagsenligt skulle hava bibehållit «, när de i satssamman-
hanget erhöllo fortis. Särskilt i ella, éllar skulle enligt
Sverdrup synkoperingen hava inträtt, när de voro relativt
oakcentuerade, men även i andra adverb skulle synkoperin-
gen Ijudlagsenligt hava försiggått under sistnämnda förhål-
lande; så heter det s. 185: ”Ord som ellar, harðla er altsaa
at betragte som de aksentreducerte sideformer til elligar,
Jiar&liga. Paa samme maate antar jeg former som varia,
iraulla, årla, hrålla, ggrla er opstaat.”
Emot denna teori äro tungt vägande skäl att anföra.
I Ark. nf. XYII, 98 framhöll jag, att avledningsändel-
sen -M- i adverb (fsv. rætteUka etc.) obetingat i de flästa
bygder hade kvar långt «-ljud ännu under fornsvensk och
under forndansk tid, eftersom ändeisen -lik i dylika ord icke
följer den fornsvenska vokalbalans-lagen och ej häller den
forndanska vokalharmoni-lagen *). Detta medgiver Sverdrup.
Men medgives detta, så fordras för visso synnerligen,
bindande bevis, för att man skall kunna övertygas om att
icke desto mindre på detta samma språkområde detta nor-
maliter långa «-ljud skulle icke blott förkortas, utan till och
*) Aven adjektiven (brutliker etc.) hade obetingat i de flästa bygder
kvar långt i-ljud, hvilket, också det, framgår av vokalbalans- och vokal-
harmoni-lagarna. När de pronom inella orden hul(i)kin, hwil(i)kin redan
i äldre fornsvenskan kunna förlora andra stavelsens i-ljud, hvilket alltså
tidigare måste fakultativt hava förkortats, så sammanhänger detta säkerligen
därmed, att just dessa ord (i motsats till den stora massan av adjektiv och
adverb på -liker, -lika) använda akc. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
