- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoåttonde Bandet. Ny följd. Tjugofjärde Bandet. 1912 /
185

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Nord. ord o. uttryck. 185
I VGL. IV anträffas emellertid en gång œllighœs ’eljest’
(19: 4) oeh två gånger éllighœr ’eljest’. Då æ i denna urkund
i infortis-stavelser representerar normalfornsvenskt a, skulle
dessa former alltså vara att normalisera till ^œllighas^ *œl-
lighar. Någon fsv. form *œllighas eller *ællighar har för
övrigt — hittills — icke påvisats. I fornsvenskan bör man
naturligtvis en gång hava havt ett *celUhar; jmf. got. alja-
leiJcöS) isl. elligar samt dessutom förhållandet mellan fsv.
daghlika : isl. dagliga etc. De i VGL. IV mötande œllighœs,
éllighœr kunna vara olikartade kompromissbildningar av det
vanliga ovan s. 172 f. avhandlade œllighis ’eljest’ och *œllikar.
Dock skulle ^A-ljudet i dessa fornvästgötska œllighœs, éllighœr
möjligen också kunna uppfattas liksom ^-ljudet i det väst-
nordiska (fornnorska) elligar. Fornvästgötskan har nämligen
som bekant åtskilliga drag, som återfinnas i fornnorskan, men
icke i fornsvenskan. Ehuru adjektiven och adverben på -liker,
-lika i västgöta-urkunderna pläga bibehålla A-ljudet (dock
hwlghin en gång i VGL. III;, så vore det möjligen tänk-
bart, att gamla, en gång i fornvästgötskan använda adjektiv
på -Igh- liksom i fnorskan meddelat sitt gh till œllighœr
{œllighœs).
Det sällsynta œlleghings utgör naturligtvis en på ana-
logisk väg uppkommen ombildning. I betydelsen ’alldeles’
har medelnedertyskan allerdings, allesdinges etc., som i forn-
svenskan upptagits under formen alzpings, altzpinges etc.
Vid ombildningen av œlleghis till œlleghings har detta låne-
ord varit bestämmande eller åtminstone medvärkat. När man
jämte œlleghings en och annan gång anträffat œllighens, så
kan œlleghings {*œllighings) dialektiskt hava övergått till
*œllighins œllighens genom dialektisk partiell assimilation av
ng med följande s i relativt oakcentuerad stavelse (ngs > ws),
liksom dialektiskt althings blivit till alstins etc. (jmf. Kock
i Arkiv nf. III, 307 f.). Men œlleghis *œllighis kan väl
även omedelbart hava ombildats till œllighens genom anslut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1912/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free