Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ô4 Lindroth: Anmälan.
E n swensk Orde-skötsel a f Samuel Columbus. M ed anmärk-
ningar och ordlista utgifven a f B engt Hesselman. Uppsala A .-B .
Akadem iska bokforlaget, 1908.
Samuel Columbus’ Ordeskötsel utgavs första gången 1881 av
Svenska Literatursällskapet, och denna upplaga redigerades av
Gustaf Stjernström och Adolf Noreen. Att nu en ny sett dagen,
motiveras (Förord s. III f.) av dess utgivare dels därmed, att ’en
ny värdefull handskrift blifvit bekant’ sedan 1881, dels med —
den med exempel styrkta — bristfälligheten i den äldre upplagans
text (redigerad av Stjernström). Den ’närmaste anledningen’ säges
dock (s. V) vara den, att Ordeskötseln upptagits bland fordrin-
garna för den nya filosofiska ämbetsexamen vid Uppsala universitet.
Columbus’ Ordeskötsel har ju, alltsedan den blev för forsk-
ningen allmännare tillgänglig, varit föremål för ett ganska livligt
intresse. Detta dels för de tankar i språkliga frågor som förfat-
taren uttalar, dels för textens skull, som man uppfattat som ett
fullt medvetet försök att återge talspråk; med full rätt, det visar
bl. a. just arten av författarens grainmatiska uttalanden. Dessa
senares originalitet har nu utan tvivel blivit rätt betydligt över-
skattad, för såvitt man ser till innehållets kärna. En närmare
undersökning, vars resultat anmälaren möjligen framdeles kan bli
i tillfälle att mera detaljerat framlägga, visar, att de verkligt själv-
ständiga tankarna inte äro särdeles många. Inte blott så, att C.
tillfälligtvis råkat uttala samma tankar som andra före honom,
utan så, att det mesta verkligen är att tillskriva direkt påverkan
från dessa föregångare. Martin Lamm har funnit (se Hesselmans
Förord s. VI), att stora stycken i Ordeskötseln hänföra sig till par-
tier i Peder Syv’s Nogle Betenkninger om det Cimbriske sprog,
Kiöbenh. 1663 (icke, så vitt jag kunnat finna, 1661, som Hessel-
man uppger s. VI). Utom från denne finna vi naturligt nog ock-
så spår av de kontinentala språksträvandena, direkt upptagna, sär-
skilt under den stora utländska resan, eller genom inhemsk för-
medling, väsentligen genom vännen, läraren och förmannen Stiern-
hielm. Dennes åsikter synas, slutligen, också ha satt ett eller
annat mera personligt märke i lärjungens. Men ser man på det
sätt, varpå Columbus tillgodogjort sig allt detta, så är det tydligt,
att han inte blott är ett själlöst språkrör för tidens tankar. Yad
han upptagit, har gått honom i blodet, och det framträder nu
med en frisk personlighets säregna stämpel. Det kommer direkt
ur hjärtat. Såtillvida är det hans egna tankar alltigenom.
En punkt vari Columbus är som allra mest personlig, är nu
den, att han teoretiskt yrkar på ett närmande mellan tal och
skrift och att han praktiskt i sin Ordeskötsel söker förverkliga
detta. Vilket värdefullt dokument han därigenom satt eftervärl-
dens språkforskning i händerna, har visat sig alltmer i samma
mån som man genom dialektforskningens resultat fått möjlighet
ARKIV FÖR KORDISK FILOLOGI X XVIII, XY FOI.JD XXIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
