Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. Kock: Anmälan. 289
N orrøn syntax a f M . N ygaard. K ristian ia, H. Aschehoug
dt Co., 1906. X I I + 3 9 1 s. 8:o. K r. 6.
Det ligger en läng följd av âr mellan de båda arbetena,
Eddasprogets syntax (1865—67) och detta. Frukterna av fortsatt
troget arbete äro här framlagda för vännerna till norrön tunga.
Jag har sällan läst ett förord, som på mig jort ett så behag-
ligt intryck. Klarhet i tankegång, flärdlÖshet i uttryck, anspråks-
löshet i uppskattningen av egen förtjänst — sådant lovar gott i
fråga om arbetet självt. Och löftena äro uppfyllda.
Kedan den korta översikten över tidsskeden och stilarter ut-
märker sig för den klarhet och överskådlighet (även rent typo-
grafiskt), som kännetecknar hela verket. När man läser förfat-
tarens skildring av ’den folkelige prosa’ skulle man kunna tro, att
han beskriver sin egen stil: ’Der er en umiskjendelig stræben
efter et jeynt og ukunstlet foredrag. Sætningsforbindelsen er sim-
pel. Talen bevæger sig i enkelte sætninger eller i perioder, hvor
de underordnede sætninger slutter sig let og greit til hovedsæt-
ningen. I sætningen holdes de enkelte dele inden knappe græn-
ser; vanskeligere og mere indviklede attributive og appositive
forbindelser og adverbielle bestemmelser undgaaes’.
Jag behöver efter det ovan sagda icke skärskåda varje sär-
skilt kapitel. Det goda intryck jag fått vid jenomläsandet av så-
dana partier, som för mig äro jämförelsevis främmande, har icke
försvagats, när jag kommit in på sådana avdelningar, med vilka
jag själv mera ingående sysslat.
Ett par exempel äro tillräckliga.
Användandet av uttrycket ’partitiv jenitiv’ i fall, där det
icke är fråga om något delförhållande, har stött mig alltifrån den
tid, då jag började att på allvar reflektera över hithörande spörs-
mål. För att något skall kunna för medvetandet framstå såsom
det hela, varav något är en del, måste det vara till sitt omfång
begränsat, b estä m t. Oriktiga äro sålunda alla de första exemplen
på genitivus partitivus i den latinska grammatik, som jag läste i
skolan (E lien d t-S ey ffert). Oriktiga äro hos B la tz , Neuhoch-
deutsche Grammatik, Karlsruhe 1900, samtliga exempel i § 114, 3,
f, aa utom det första. Oriktig är framställningen i M ic h els’ me-
delhögtyska elementarbok, i C a lw a g en -N o rd g ren s, H jo rth s,
S to ck h a u sen s, W i n e l ls tyska språkläror; osv. Men skolslen-
trianen håller järna fast vid det en gång av okunnigheten eller
tanklösheten införda *).
För mig själv har jag, i och för isärhållande av vissa ofta
sammanblandade fall, uppställt följande schema:
*) Karakteristiskt är språklärornas påstående, att de flesta tyska fe-
mininer tillhöra den svaga deklinationen, ehuru det i hela det modärna
tyska språket ieke finns ett enda svagt femininum. H jorth hade en tid det
rätta, men böjde sig för "pedagogiken”.
ARKIV FÜR NORIH8K FILOLO0Z X XVIII, NT FÖLJD X X IV .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
