Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 E. Kock: Anmälan.
Det styrande or*
det betecknar:
Jenitiven be*
tecknar :
1) ett kvan- individer eller
tum, uppfattat massa, som de-
såsom del. las.
2) ett kvan- individer eller
tum, uppfattat massa, som
såsom helhet, bilda ett helt.
3) ett annat en egenskap
begrepp. (slag, utsträck-
ning osv.)
Exempel:
Eine Schar der wilden
Gänse.
Ein Glas des roten
Weines.
Eine Schar wilder
Gänse.
Ein Glas roten Weines.
Eine Karte erster
Klasse.
Allt slags spei.
Två timinars vila.
Namn:
Det dela-
des jenitiv.
Det kon-
stituerandes
jenitiv.
Egenska-
pens
jenitiv.
Hos Nygaard återfinner jag med verklig tillfredsställelse
samma grundåskådning, även om uttrycken, såsom naturligt är, i
mycket avvika. N:o 1 kallas ’helhedens genitiv’ (t. ex. hinn nezti
hlutr trésin s; av andra benämnd ’Genitiv der geteilten Masse’,
’Genitivus partitivus’). N:o 2 är uppdelad i ’bestanddelenes geni-
tiv’ (t. ex. 5 fy lk i dauftra manna) och ’artens genitiv’ (t. ex. två
aura silfrs; av andra kallad ’Genitiv des Stoffes’). N:o 3 kalias
’beskrivende genitiv’ (t. ex. alls håttar íþ ró tt, p rig g ja n átta jo l]
’Genitivus qualitatis’).
Det andra exemplet jag önskade anföra, är kapitlet om rela-
tiverna. Under mina studier över de vastjermanska relativprono-
rnina har jag jenomläst ett ansenligt antal svaga eller oriktiga
tolkningar och orediga eller förfelade framställningar av dithörande
företeelser. Nygaards elva paragrafer äro alltijenom klara, orien-
terande och, försåvitt jag förstår, riktiga. I förordet säger sig
författaren räkna med möjligheten att bliva klandrad för alltför
stor vidlyftighet. Enligt min mening har han just träffat det rätta.
Lund i dec. 1911.
Ernst A. Kook.
En notis.
Utvecklingen av urn. eww är hittills outredd. Sedan åtskilliga år upp-
fattar jag saken sålunda: Liksom urno. eu annars blev iu, när i eller u
följde i nästa stavelse (nom. sg. f. liubu), men för övrigt kvarstod ($A«[w]-
þcueubaR; Burg Die ält. nord, runeninschr. 36), så var förhållandet ock i
urno. euw (eww), så att t. ox. nom. sg. *beuwu ’bjugg’ blev *biuwut men
nom. sg. *beuwa ’bjugg’ tillsvidare kvarstod (jmf. Kock Sv. ljudh. § 953).
Först efter denna differentiering blev uiv (ww) till ggw, t. ex. *biuwu >
*biggwu, *beuwa > *beggwa.
Det är mig ett nöje nämna, att enligt hvad doc. E. Olson enskilt med-
delat mig, han oberoende av mig kommit till liknande åsikt.
Axel Kook.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
