Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Omtvistade fr&gor. 293
som man väntar bibehållit sin långa vokal. Jämföras kan ock-
så, att icke heller förkortning inträtt i sådana med avseende
på ljudgestaltningen analoga fall som kólna, hnipna. — Be-
träffande glupna är det för övrigt mindre sannolikt, att det
är bildat av adj. *glüpr, då här ett starkt verb står vid si-
dan (nor. dial, glüpa). I sådana fall, då ett starkt verb
förekommer vid sidan av na-verbet, är detta senare, så vitt
Fritzners Ordbog ger vid handen, i fvn. alltid bildat på
samma avljudsstadium som det starka verbets perf. partie,
(ibogna, brotna, flotna, klofna, rofna, skotna, þrotna etc.).
Den långa vokalen i adj. glup och Ul har dock kanske
icke varit utan betydelse för vokalisationen i glupna och ulna.
Men denna betydelse vill jag då finna däri, att dessa adjek-
tiv — somi det icke kan vara för djärvt att antaga ha fun-
nits på viästnordiskt område även i forntiden — direkt på-
verkat de märbesläktade verben, så att deras u hindrats från
att övergå till o. Då kvaliteten av kort och långt u vid
denna tid utan tvivel varit densamma i fvn., torde man icke
ha rätt att påstå, att den olika kvantiteten nödvändigtvis
utgjort ett hinder för en sådan påverkan.
Beträffande övriga ord, i vilka Hultman vill finna or-
saken till det bevarade w-ljudet däri, att vokalen vid tiden
för a-omljudets genomförande var lång, torde denna tanke
böra helt och hållet avvisas.
I några fall är befintligheten av långt u i den ifråga-
varande ordgruppen tvivelaktig eller i varje fall så avläg-
sen, att en sund forskningsmetod förbjuder att åberopa den
såsom varande av någon betydelse för den här föreliggande
frågan.
För att visa möjligheten av ett långt u i fvn. bukkr
”bock” hänvisar H. till avest. bnza med samma bet. (jfr
Stokes Indog. forsch. 2: 169, Streitberg Urgerm. gram. s. 139,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
