Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
‘
296 Olson: Omtvistade frågor.
ner man i varje fall i dessa ord icke det ringaste stöd för
den meningen, att vid dylikt bortfall den föregående vokalen
undergått förlängning.
I sufl n. ”sovel” kunde man väl med Hultman på grund
av mlågt. sûvel, holl, zuivél med större skäl än i de nu be-
handlade orden antaga även en nordisk grundform] med
långt u. Emellertid har icke blott feng. — vars sufl H.
vill förklara på samma sätt som fvn. sufl — utan även fht.
endast kortvokaliska former av detta ord (fht. sufl, sufili,
sufila), varav det vill synas, som om avljudsstadiet ü varit
inskränkt till de lågtyska dialekterna. Härav förminskas
naturligtvis sannolikheten av att det nordiska sufl, som fak-
tiskt blott är belagt med kort rotstavelse, icke skulle inne-
hålla samma avljudsstadium som de andra germ, formerna
med kort u, utan ha fått sin korta vokal på annat sätt.
Yisar det sig sålunda, att i de nu diskuterade fvn. or-
den tillvaron av lång vokal på nordisk botten redan i och
för sig är oantaglig eller osannolik, så komma härtill emot
H:s förklaring av de föreliggande formerna vid de flesta av
dessa ord även andra, icke mindre viktiga betänkligheter.
Och dessa gälla även ett annat av H. under samma syn-
punkt lagt ord, fvn. stufn m., där släktskapen med inhem-
ska ord med ü (fvn. stúfr, stúfa etc.) ju icke kan förnekas.
Jämte formerna med u av bukkr, fugl och stufn före-
komma i fvn. även former med o: bokkr, fogi, stofn. För
att förklara dessa nödgas Hultman antaga, antingen att
jämte de postulerade grundformerna med långt u av nämnda
ord funnits avljudsformer med kort u, eller att det långa
tt-Qt endasti vissa av defvn. dialekterna bibehållit sin
längd utöver ß-omljudsperioden, i andra däremot förkortats
före denna. Båda dessa alternativ äro rena hypoteser
utan varje positivt stöd, och de komma i ett ännu starkare
ljus av osannolikhet därigenom, att växlingen u:o i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
