Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 Olson: Omtvistade frågor.
dentala Z-ets inverkan i och för sig, utan saken måste för-
klaras på det sättet, att bulster och bolster utgå från olika
grundformer: den förra från *bulstr (< *bulhstra), i vilken form
/-et var dentalt på grund av sammanträffandet av l och s
redan i urgerm. tid (jfr ovan s. 295), det senare från *bulstr
(< *bul%stra), i vilken form /-et, då / och s först i urnordisk tid
sammanstött, var kakuminalt. Mot denna framställning kan,
utom vad ovan framhållits beträffande osannolikheten av en
form *bülstr, anföras följande. 1) Fördelningen i de sv.
dialekterna av w- och o-former i ordet ”bolster” är ej fullt
konsekvent, såsom H. själv medger, då han anför dalm.
bolstär (med dentalt /). Detta förringar naturligtvis höge-
ligen beviskraften i det framlagda förhållandet. 2) Att vissa
dialekter ha bulster, men holl, holt, kollet etc., och sålunda visa
olika behandling av vokalen i dessa ord framför dentalt Z
, utgör
intet hinder för att låta ävendet första av dessa ord utgå
från en form med kort u: det är ju fullt tänkbart (och en-
ligt min mening den rätta förklaringen), att även i dialekter,
som i regel ha a-omljudd vokal även framför dentalt Z
, den
icke a-omljudda formen segrat, då det dentala Z-ets labiali-
serande inverkan understötts av en begynnande labial kon-
sonant. Och härmed stämmer det synnerligen väl, att dessa
samma dialekter (Sörb., Fryksd.) i motsats mot holl, holt
etc. ha icke blott bulster, utan även full (som enligt vad
ovan visats, omöjligen kan förklaras ur en form med långt
Uj vilket H. för övrigt för det östnord. språkområdet ej sy-
nes sätta i fråga).
Den sist gjorda anmärkningen för direkt över till den
frågan, huru — om tanken på grundformer med långt u
uppgives — saknaden av a-omljud i de diskuterade fvn. or-
den i själva verket skall förklaras.
Det faller genast i ögonen, att av de ifrågavarande 7
orden de 5 ( bukkr, bulstr, fugl, fullr, ull) ha (eller vad ull
beträffar på ett tidigare språkstadium haft) en labial kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
