Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 Olson: Omtvistade frågor.
Både i västnord. och östnord. språk är emellertid u i dy-
lika ord det vida övervägande *).
Att nu icke i dessa ord (inklusive de av Hultman an-
förda) ursprunglig vokallängd är villkoret för w-vokalisa-
tionen, framgår redan därav, att i flera ord en härledning
ur en form med långt u alldeles icke är antaglig eller i
varje fall saknar allt positivt stöd. För fisl. klubba f. och
mugga f. har H. icke ens gjort ett försök att motivera en
dylik härledning. Av de övriga ovan anförda orden kunna
åtminstone följande icke härledas ur former med lång vokal:
nyisl. gubba f. och gubba v., nor. dial, gubba f. (jfr v. Friesen
De germ, mediagem. s. 40 f. och framfor allt Hellquist De
nord. verb. med mediagem. s. 13 f.), sv. dial, klubb (Hellquist
Nord. tidskr. f. fil. 3 R. 12: 60), fisl. lubba f. och nyisl.
lubbi m. etc. (ibidem s. 59), sv. och nor. dial, slubba v., da.
■slubbe v. (Hellquist De nord. verb. med mediagem. s. 27), sv.
plugg (Dens. Nord. tidskr. f. fil. 3 R 12: 60), fisl., sv. och
nor. dial, rugga v. (De nord. verb. med mediagem. s. 27
f.), troligen icke heller nysv. dubb, knubb (Dens. Nord. tidskr.
f. fil. 3 R. 12: 56), nysv., sv. och nor. dial, gubbe ”karl” m.
m. (ib. s. 58).
Men härtill komma även andra överväganden. En in-
stans emot H:s antagande är det sålunda, att i motsats mot
orden med bb och gg i stammen de med dd i fornvästnor-
diskan regelbundet (och även i yngre västnordiskt och i
östnordiskt språk vanligen) uppträda med o som stamvokal.
Så enligt det material som finnes i v. Friesens ovan citerade
arbete: sv. dial, bodd ”huvud”, boddeko ”kullko”, bodda opp ”bliva
lummig” m. m., fsv. bodde, tillnamn; fvn. koddi ”Hovedpude” (i
sammans, dúnkoddi m. fl.), färö. koddi dets., nor. dial, kodde
”Pude”, ”Hynde”, ”Hovedpude”, nysv. dial, kodd ”kudde”, ä. da.
’) I sv. dialekter beror troligen o ofta icke på a-omljud, utan på sär-
dialektiska’ övergångar uz> o (allmänna eller blott framför labialer). Jfr
t. ex. Noreen Fryksdalsm. Ijudl. s. 23, Lundell Landsmålen 1: 102 ff., 112 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
