Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Omtvistade frågor. 30&
kodde ”Pude’7
; nor. dial. kodd(e) ”testikel”, fsv. Icodder eller kodde
dets., nysv. dial, kodd dets., ä. da. kodde dets.; fvn. toddi ”lidet
Stykke”, ”frustillum”, todda f. ”lana” (Egilsson Lex. poet.), sy.
dial, todd ”hopgyttrad massa”, ”stopp”, todda v. ”lugga”. Häremot
blott: nyisl. budda f. ”a purse”, nor. dial, ludda f. ”Dynge av
skiveformige horisontalt paa hinanden liggende Gjenstande”
m. m.; fsv. budde, tillnamn; nysv. kudde ”puta”, sv. dial, kudde
”ärtbalja”, kudd m. ”liten pojke”, fsv. kudder eller kudde ”tes-
tikel”; nyisl. tuddi m. ”halvvoxen Tyr” m. m., sv. dial.
tudda v. ”hopfösa” m. m. (adj. tuddug ”tofvig”, ”tufvig”).
Den som likt Hultman vill härleda fvn. stulbr, stubbi etc.
ur former med långt u, bör väl konsekvent göra det även
med dessa ord (jfr att v. Friesen cit. arb. s. 93 f., 95 f.
sammanställer även dessa ord med sådana innehållande
lång vokal). Men i sådan händelse blir det naturligtvis ett
vent godtyckligt antagande, att i fornvästnordiskt språk en-
dast orden med bb och gg i stammen, däremot icke de
med dd, bibehållit sitt långa u utöver a-omljudsperioden.
Ännu mera besvärande för H:s teori är det emellertid,
att även av ord med bb a-omljudda former i fvn. uppträda vid
sidan av de icke a-omljudda: stobbr jämte stubbr, -stobbi
jämte stubbi, kobbi jämte -kubbi. H. tvingas på grund härav
att antaga, att det långa u-et blott delvis (i vissa trakter)
levat kvar efter det a-omljudet upphört att verka, eller ock
att vid sidan av formerna med långt u redan från början
funnits avljudsformer med kort u. Osannolikheten av sådana
antaganden har redan ovan (s. 296 f.) framhållits.
Enligt min mening böra nu emellertid de föreliggande
fakta tolkas på helt annat sätt.
Hultman sluter sig i sin uppfattning av uppkomsten av
mediageminatorna (bb, dd, gg) till den av v. Friesen De
germ, mediageminatorna framställda meningen, enligt vilken
de uppstått i urgermansk tid genom förlängning av 5, 5
framför n. Med en sådan åsikt följer naturligtvis, att de ifrå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
