Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Omtvistade frågor. 307
(stubbr, stubbi, -kubbi, lubba, klubba, snubba subst. och verb,
snubban\ mugga). Förklaringen av dessas vokalisation er-
bjuder sig emellertid enligt min mening osökt i den fördel-
ning mellan u- och o-former som nyss påpekats, i det att i fvn.
u uppträder endast (ehuru ej alltid) framför bb och gg, där-
emot icke framför dd (se s. 304 f.). Denna fördelning kan
nämligen icke vara en tillfällighet, utan beror tydligen därpå,
att bb och gg å ena sidan, dd å den andra förhållit sig
olika till o-omljudets genomförande. Vid bb torde det sna-
rast icke vara så, att konsonanten ljudlagsenligt förhind-
rat a-omljudets inträde : biformerna med a-omljud (kobbi, -stóbbi
etc.) fattar jag helst så, att utjäm ning mellan omljudda
och icke omljudda former ibland utfallit till förmån för de
senare, då stamvokalen åtföljts av ett bb. Jfr dock även
Kock Umlaut u. brechung s. 21. Framför gg har möj-
ligen o-omljud aldrig inträtt, då former med o här helt
saknas. Att icke blott labialen bb, utan även velaren gg
gynnat w-ljudet är fonetiskt lättförklarligt (jfr ovan s.
300). Att geminerat g är en särskilt starkt labialiseran-
de konsonant känna vi från de östnord. språken (fsv. hgg-
gva> hugga osv.), och det behöver därför icke väcka nå-
gon förvåning, att utjämning till förmån för u — om ej
andra faktorer tillstött (jfr ovan s. 299 f.) — anträffas blott
vid gg, ej vid enkelt g, vid k eller kk.
De ovan diskuterade förhållandena kasta kanske något ljus
även över två andra ord: fvn. tuttr ”name of a dwarf” och tut-
tan vbalsubst. (om dess bet. jfr s. 308 not 1), som Hultman
(med ledning av de sammanställningar, som v. Friesen De
germ, mediagem. s. 96 gör) vill härleda ur en stam med
långt a, föreliggande bl. a. i fvn. túta ”name of a dwarf”.
Aven om denna härledning beträffande tuttr (på grund
av den samstämmande bet. hos tuttr och túta) kan ha
skäl för sig, så torde det dock snarast (som redan Vig-
ARKIY KOR NOMDTSK »11,(11,001 XXVIU, NY Y ÖUB XXIV. 2 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
