Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 Olson: Omtvistade frågor.
fússon Dictionary insett) — i likhet med de närbesläktade eller
identiska -tott ”pyssling (i sammansättningen sv. tumme-
tott o. d.) och nysv. tutte — vara att betrakta som ”barn-
ord” av det slag, som Hellquist behandlar i Nord. tidskr. f.
fil. 3 R 12: 55 IF. (om tutte se därstädes s. 56). Ett sär-
skilt skäl till ft-vokalisationen kan då ha legat i det slag
av labialisering, som uppstår, då ett ord uttalas med uttu-
tade läppar, ett uttalssätt, som är vanligt hos barn, som tala
smeksamt eller ”kelet”, och som användes (i synnerhet till
barn) även av vuxna vid ord av (låtsat) medlidsam eller
ringaktande innebörd (lyile dussen i st. f. lille gossen o. d.).
Yad åter beträffar tuttan f., så föreligger för en härled-
ning ur en grundform med långt u icke det ringaste
bevis. Det av v. Friesen postulerade *tuttr eller *tutti, ur
vilket verbet tutta skulle vara härlett, och som skulle för-
medla släktskapen med orden med långt u (nysv. tut osv.),
bar ingenstädes påvisats. Yerbet är tvivelsutan ett ursprung-
ligt intensivum eller kanske snarare iterativum l). Hellquist
har i De nord. verb. med mediagem. visat, att även i fråga om
stammar slutande på tenuis gemination i de germ, språken varit
ett medel för dylika bildningar, och att även här uppkom-
sten av geminerade former kunna tillhöra vitt skilda tider,
är tydligt. Ingenting hindrar därför att antaga, att tutta
uppstått först efter a-omljudsperioden, och att detta således
är anledningen till w-vokalisationen.
Återstå så av de ord, vilkas u för väntat o Hultman
vill förklara därav, att de vid tiden för a-omljudets genom-
*) v. Friesen översätter tuttan, utan tvivel huvudsakliger riktigt,
med "luggning". En jämförelse med det nor, dial, motsvarande verbet (se
Boss, under totta) synes emellertid visa, att den ursprungliga bet. varit
"rycka” 1. dyl. Härmed stämmer det väl, att pä det ställe i Norg. gamle love
1: 70, där ordet förekommer, icke den enkla h&rdragningen kallas tuttan,
utan först det, att någon med handen i en annans här både drar honom
t ill sig , och sk ju ter honom ifrån sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
