- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoåttonde Bandet. Ny följd. Tjugofjärde Bandet. 1912 /
320

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B20 Olson: Omtvistade frågor.
en onödig och osannolik omväg. Men härtill kommer, att
den icke i alla fall kan tillämpas. Såvitt jag kunnat finna,
möta i fsv. inga andra mask. och neutr. wa-stammar med a
i stamstavelsen än sådana, där vokalen efterföljes av kakum.
/, r eller guttural kons. För uppkomsten av fsv. sanger
och *sparver (nysv. sparv) fanns således intet mönster av den
av H. antydda arten. Det samma gäller wes-stammen ar
”ärr” (varom för Övrigt se Noreen Arkiv 3: 14, Söderberg
U-omlj. s. 85). Ej heller kan fsv. Eargh, dial, harg etc.
förklaras på det av H. föreslagna sättet, då detta ord (stam
harug-) *) såväl i isl. som fsv. böjes som a-stam (för fsv. jfr
harxöj in thorsharghi Söderwall Ordbok) och således ej kan
ha ombildats efter mönstret af ^-stammarna. Men om en
utjämning inom böjningsschemat, varigenom a direkt inkom-
mit i vissa former i st. f. ljudlagsenligt ø, i några fall måste
antagas och i alla andra icke blott är fullt möjlig, utan
t. o. m. innebär den enklaste förklaringen av föreliggande
fakta, så torde man ej behöva tveka i valet mellan denna
förklaring och den av H. givna. Och därmed förfaller även
varje anledning att i ord med andra kons. efter stamvoka-
len än kakum. I och r etc. antaga en ljudlagsenlig övergång
p > a.
Man kunde nu tänka sig, såsom också Noreen Altschw.
gram. § 68 anm. och Kock Sv. ljudhist. I: 419 not antyda,
att, ehuru en ljudlag sådan som den av H. uppställda rö-
rande utvecklingen av p uppenbarligen icke är tillämplig på
det svenska (och danska) riksspråket, den dock möjligen kunnat
gälla för ett större eller mindre antal östnordiska dialekter.
De upplysningar jag ur den tillgängliga dialektlitteraturen
samlat för bedömandet av denna fråga icke blott från de
centrala svenska dialektområdena: Uppl., Södermani., Yäst-
*) Söderberg U-omljudet s. 59 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1912/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free