Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Omtvistade frågor. 321
mani., Östergötl., utan även från så vitt skilda trakter som
Smål., Yästergötl., Yärml., Dalarna, Ångermani., Yästerbot-
ten, tyda emellertid icke härpå.
Man finner överallt former utan w-omljud icke blott i
de fall, där dessa enligt H. äro ljudlagsenliga (på grund av
Övergången p :> a), alltså i former motsvarande nysv. and,
fsv. an(d) ”skördetid”, nysv. gran, grav, hamn, hand, hassel,
man, fsv. nas, nysv. rad, rand, sham, strand, tand, nysv.
hatt, fsv. te te r (isl. kpstr), nysv. te i, nysv. adj. rasher osv.,
utan i allmänhet även liksom i riksspr. i de fall, där man
framfor kakum. I och r skulle vänta 0, framför gg u (0) och
enligt H. framför guttural kons. och dentalt l 0 (å).
Så i Yätöm. Uppl. (Schagerström Landsmålen II. 4):
arv ”harv”, kvarn, mark, hark, sparv, sval (fsv. svarper, isl.
svprår); mal m. (isl. mglr), väl ”80 stycken” (fsv. val ”käpp”
m. m., isl. vpir)-, dagg, lagg, ragguger adj.; aksel, sak, tack,
vak, spang, stang, tang, sang ”sång”, lag ”vätska” (fsv. lagher,
isl. %rr), lag ”lex” (fsv. neutr. pi. lagh); tall, galt, vall; —
i Fasternam. i Uppl. (Tiselius i Landsmålen XYIIL 5):
mark, bark; dagg; sak-, tall, galt; — med fsv. förlängning
d > ä och därur utvecklat å-ljud: sval (fsv. svarper, isl.
svgrtir); spong, stong; —
i Skuttungem. i Uppl. (Grip i Landsmålen XYIIL 6):
mal f. (isl. mpl), balk) hark; — med förlängning: sval (fsv.
svarper, isl. svgrfrr); stong, tong; —
i Södermanl. (Ericsson i Bidrag t. Söderm. äldre kul-
turhist. I—Y): baXk, väl (fsv. val, isl. vplr)) ragg, snagg(-hårig)\
tall; — med förlängning: vål-[bunden\ (fsv. varper, isl.
vprfrr); —
i Yärml. bergslagsm. (Kallstenius i Landsmålen XXI.
1 samt 1907, s. 17 ff.): mark; aksel; — med förlängning: spång,
stång, tång, vrång (isl. rpng f.); —
i Fryksdalsm. i Yärml. (Noreen Ordbok öfver Fryks-
dalsm., Fryksdalsm. ljudl.): ark, harv, kvarn, mark, bark,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
