Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 Olson: Omtvistade fr&gor.
sättningar (Västerg., Sandström ovan anf. arbete, s. 79),
men ingenstädes finner man en ens tillnärmelsevis genom-
förd fördelning av former med och utan omljud i enlighet
med Hultmans teori. Direkt emot antagandet av en ljud-
lagsenlig Övergång p ;> a tala dessutom för vissa dialekter de
redan ovan (s. 314 f.) anförda trost (trcost), grån, vått (och
kåst?), och för alla tala däremot formerna av ordet ”huvud”,
som överallt möta med o eller (därur utvecklat) u: (h)uvve
Uppl., Södermani., hov Fryksdalsm., howe Västerg., ovud
Dalm. osv.
Det torde icke behövas flera vittnesbörd för att påstå,
att den av Hultman antagna utvecklingen av fsv. p > a åt-
minstone på svenskt område icke ens haft dialektisk giltighet.
Utgångspunkten för Hultmans teori om en ljudlagsenlig
övergång p > a är följande resonnemang (Fini, bidrag s. 94 f.).
Man finner i de fem. starka subst. och i de mask. w-stammarna
så gott som överallt a för väntat p (resp. därur utvecklade
ljud): fsv. axl, aghn, graf\ gran, hall’, balder, galter, hatter,
kaster osv. Berodde nu detta på analogibildning, borde man
på samma sätt finna ia genomfört i de ord av samma böj-
ningstyper, som ljudlagsenligt skulle ha en växling mellan
brytningsdiftongerna io och ia. Men detta är icke fallet.
Tvärtom är resultatet av utjämningen i de senare orden of-
tare io än ia (så vid w-stammarna) eller lika ofta io som ia
(så vid de fem. o-stammarna): fsv. biorn, fiorper, hiorter, kiol,
mioper, skiolder emot fiœrþer, runsv. biarn\ fsv. biork, giorp,
fiol, hiorp, iorp, dalm. mycerm (fsv. *miopm), tjönn (fsv.
Hiorn) emot fsv. ficeper, ficel, giæf, hiœlp, micedhm, spicer,
nysv. tjärn. H. förbiser icke, att i de fem. subst. b ry t-
ning ljudlagsenligt inträder i 4 kasus (nom.-ack. sg., dat.
sg. och pl.) och i de mask. w-stammarna likaledes i 4 kasus
(nom.-ack. sg., dat. och ack. pl.), under det att w-omljud
inträder blott i 2 kasus resp. (näml. nom.-ack. sg.), men han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
