- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
41

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olson: Omtvistade frigör. 41
utan omljud mötande wa-stammaraa fsv. sanger m.7prang f.,
pranger adj. I det första av dessa ord skulle under anta-
gande, att även kvarstående u omljutt stamvokalen, alla for-
mer utom dat. pl. sangum c *sanguum, i det andra alla
utom dat. sg. *prang(u)u och dat. pl. *prang(u)um, i det
sista alla utom dat. sg. m. och n. samt dat. pl. *prang{u)um,
*prang(u)u, *prang(u)um ljudlagsenligt ha omljud, och det
vore under sådana omständigheter onekligen ägnat att i hög
grad förvåna, att icke något spår av de omljudda formerna
bevarats (även om man naturligtvis kan utom med utjäm-
ning från de nämnda icke omljudda kasus även räkna med
en dubbel utjämning under tiden mellan det bortfallande och
det kvarstående w-ets omljudsverkan).
4. Ljudförbindelsen -äku-.
Endast ett ord, fsv. nökwar pron., kommer här i fråga
(Noreen Altschw. gram. § 70. 2). Obehövligheten av att
för förklaringen av detta ords former antaga, att £-et varit
någon medverkande faktor vid omljudet, framgår av vad
ovan s. 34 f. framställts.
5. Ljudförbindelsen -aeggu- (< -aggu- genom i-omljud).
Enligt Noreen Altschw. gram. § 70. 2, 106. 2 a går
fsv. dyggia v. ”fukta” (belagt i pres. pass. dygges och pf. p.
dyghder, Söderwall Ordbok) tillbaka till ett äldre *døggia <
*dagguian (—isl. døggva). Övergången (a >) <
R> ø har skett
framför kvarstående u i pres. ind. sg. *(dagguiR >) *dœgguiR >
*døgguir, inf. *(dagguian) > *dœgguian > *døggna etc. (’u kvar-
står i alla former av presens-stammen). Onekligen är detta
den enklaste förklaringen av den föreliggande formen och
skulle väl vara den enda möjliga, om mellanformen fsv.
*døggia vore uppvisad Ä
). Såsom saken nu ligger, kan man för-
klara dyggia på annat sätt, antingen genom att med Kock Sv,
() En sädan fsv. form bevisa ieke västg. och smål. dögga (Rietz); i
Västergötl. motsvaras regelbundet och i Smål. vanligen ett urspr. kort y av
ö även i ställning tramför geminerad kons. (Lundeli i Landsmålen I: 90).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free