- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
55

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olson: Omtvistade frågor. 55
följes av ett ursprungligen palatalt r eller av mediopassiv-
märket s, än å ena sidan i stavelse med stark levis under
sistnämnda förhållanden, å andra i stavelse med svag levis
eller levissimus, där ändelsevokalen följes av en annan kon-
sonant än de nämnda. Skillnaden föreligger i såväl H-delen
som U-delen, ehuru den senare har œ relativt oftare än den
förra. Motsättningen har funnits även i H cod. 1609, och
det kan visas, att den tillhört redan den gemensamma källan,
H cod. [B 49—1609]. Då emellertid, såsom ovan under 1
framhållits, U cod. B 12 och Sch. och således troligen även
den för dem och U-delen av cod. B 49 gemensamma urhand-
skriften, U cod. [B 12—Sch.—B 49], haft en konsekvent
genomförd övergång a> œ i alla ställningar, måste väx-
lingen a : <
B i U-delen av cod. B 49 bero på avskrivaren, och
det är då troligt, att så — åtminstone delvis — är förhål-
landet även med H-delen.
Nu kan emellertid enligt Hultman den ljudlag, som
ligger till grund för den här ifrågavarande växlingen av a
och œ, icke ha tillhört samma dialekt som den under 1 om-
talade allm änna övergången a x z . Då denna senare
antagits ha utmärkt avskrivarens av cod. B 49 egen dialekt
(se ovan 1), är det således icke denna, som representeras av
den mera begränsade växlingen a : <
b) varom här är fråga.
Men väl, menar Hultman, framträder här ”det mål som han
för sin del hufvudsakligen använde”. Ett stöd för denna me-
ning finner Hultman däri, att företalet till Hälsingelagen,
som enligt honom är författat av cod. B 49:s skrivare, så
gott som uteslutande tillämpar den nu behandlade till vissa
ställningar begränsade övergången a>œ.
3. Cod. B 49 har (såväl i stavelse med stark levis som
med svag levis och levissimus) œ i st. f. a betydligt oftare, då
närmast föregående starktoniga stavelse (även sådan, som
skiljes från ändelsevokalen genom ett samnord. a) innehåller
någon av vokalerna y, œ eller ø, än då den innehåller någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free