Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 Olson: Omtvistade frågor.
det sig här om en i svagtonig ställning försiggående enhetlig
övergång i > e ;> æ. Det är ju just vad man bör vänta,
att en sådan på svagtonighet beroende ljudförändring först
skall gripa de akcentsvagaste stavelserna. Ej heller är det
underligt, om en dylik Övergång genomföres allmännare i
levissimus-stavelse än i levis-stavelse, så att den i den senare
mer än i den förra förhindras eller försenas av ställning fram-
för vissa konsonanter (jfr samma förhållande beträffande
a : (B ovan s. 65).
Beträffande den i cod. B 49 föreliggande vokal har-
moniska växlingen i:e (det senare av skrivaren vanligen
återgivet med œ) har Hultman otvivelaktigt rätt däruti, att
denna åtminstone till stor del övertagits från källhandskrif-
terna. Framför allt tyder härpå den omständigheten, att
H-delen i likhet med H cod. 1609 har den vokalharmoniska
övergången blott i slutljud, under det att U-delen i över-
ensstämmelse med U cod. B 12 och Sch. har den även i
inljud.
Det är under sådana förhållanden måhända troligast, att
— såsom Hultman menar — den vokalharmoniska över-
gången i > e (ee) tillhört en annan dialekt än den på svag-
tonighet beroende övergången i{> c) > œ. I så fall beror
blandningen av båda i cod. B 49:s förlaga — att den före-
legat där, visar en jämförelse med H cod. 1609 — väl san-
nolikast därpå, att avskrivarens dialekt varit en annan än ori-
ginalets. Men jag håller det även för möjligt, att båda
dessa ljudövergångar förekommit inom samma dialekt. Som
stöd härför kan anföras, att blandning av vokalbalans och
vokalharmoni förekommer även i andra fsv. skrifter. I text-
kodex av Ostgötalagen föreligger en sådan blandning mycket
tydligt (Olson Östgötalagens ljudl. s. 90), och nyligen har
Pipping i Stud. i nord. filol. III: 10 uppvisat, att vokal-
balans i : e uppträder jämte vokalharmoni även i äldre Väst-
götalagen och ännu tydligare i yngre Yästgötalagens kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
