Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Hultman: Nekrolog.
dialekter. Och lika epokgörande i fråga om svenskan i Österbot-
ten är avhandlingen TJéber den JSärpesdialect, utgiven för professur
1878. Den betecknar, genom att den uppblomstrande fonetikens
resultater där beaktats, ett framsteg gentemot de föregående och
står i det hela ej efter det som vid denna tid i Sverige utkom på
det dialektologiska området. Materialsamlingen, som legat till
grund därför, var dock ej mycket fyllig, vilket i synnerhet faller i
ögonen i det avtryck därav, som ännu samma år publicerades un-
der titeln Bidrag till ordbok ofver Närpesmålet. 1880 sökte Freu-
denthal i ett litet meddelande (i Finska Yetensk. soc:s Öfversigt)
påvisa Spår a f dualis i ett par a f Finlands svenska dialekter. Han
utarbetade vidare tillsammans med H. A. Yendell, huvudsakligen
på grund av bröderna Säves och den sistnämndes anteckningar, en
Ordbok öfver de svenska dialekterna i Estland, vilken utkom 1887
(i Sv. Litt. sällsk:s skrifter). De ofullkomligheter, som vidlåda
detta arbete, kunna knappast läggas Freudenthal till last. Ytter-
ligare ett österbottniskt mål behandlade han i sin sista dialektmo-
nografi, Vöråmålet, utgiven 1889 i Svenska Litteratursällskapets
skrifter och följande år belönad med dess stora pris. Den har
värde på grund av sin tillförlitliga och ganska rika ordsamling,
men står, vad dennas bearbetning vidkommer, ej fullt på höjden
av den dåtida språkforskningen. Ännu är här att anteckna en
liten, väsentligen dialektologisk uppsats ekki l yf (i Finländska
bidrag utg. af Sv. Landsmålsföreningen, 1894) samt flere i Nordisk
Familjebok ingående artiklar rörande de östsvenska målen.
Till dessa publikationer anknöto sig Helsingfors Landsmåls-
förenings anvisning till svenska dialektuppteckningar, vilken utar-
betats av Freudenthal, och ett meddelande om Forthan, Finlands
första svenska dialektforskare (i Sv. Litt. sällsk:s Forhandl, o. upp-
satser, resp. 1887 och 1892).
Långt mindre än med allmogemålen sysselsatte sig Freuden-
thal med den bildade klassens svenska. Han egnade likväl åt den
sin sista vetenskapliga skrift Skiljaktigheter mellan finländska sven-
skan och rikssvenskan (Sv. Litt, sällskrs Forhandl, o. uppsatser 1902).
På ortnamnsforskningens fält framträdde Freudenthal 1867
och 1868 med avhandlingarna Om svenska ortnamn i Nyland, Om
svenska ortnamn i Egentliga Finland, med en sidoblick på dem
som förekomma i Satakunda och Österbotten och Om Axlands ort-
namn (i Finska Yetensk. soc:s Bidrag) och 1872 med uppsatsen
Om några svenska ortnamn i Nyland (i Älbnm utg. af Nyländingar
Y). Järnte åtskilligt av bestående värde innehålla de mycket, som
för våra dagars skärpta kritik ter sig osannolikt eller omöjligt. —
Ett arbete, vars värde tiden däremot icke nämnvärt reducerat, är
Freudenthals avhandling Om nyländska mans- och kvinnonamn tin-
der medeltiden (Finska fornminnesfören:s tidskr. II, 1877). Med
de förra delar det äran att i Finland vara banbrytande på sitt
område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
